Refotografering

Refotografering

Refotografering innebär att välja ut ett gammalt fotografi och sedan ta en ny bild på samma plats och i samma position. Det ger en tydlig bild av hur en plats har förändrats över tid.  Vi inbjuder alla att bidra med sina bilder.

Hittar du inte det län du söker i menyn nedan? Det betyder att ingen refotografering är inskickad för länet, bli först med att skicka in ditt bidrag!

Sortera efter län
Sortera efter län
Reset
Stortorget, Östersund
1969
Hallings foto/Stiftelsen Jamtlis fotosamling
2024
Filip Kyldal/Olof Edin/Stiftelsen Jamtli

Stortorget - Grand Hotel - Storsjöteatern
På samma plats som Storsjöteatern idag ligger på Stortorget låg tidigare Grand Hotel mellan åren 1888 och 1974. Hotellbyggnaden revs för att ge plats åt en modern hotell- och teaterbyggnad samt möjliggöra breddning av Storgatan för att möta nya behov till följd av ökad bilism.
Storsjöteatern uppfördes år 1976 och har sedan dess byggts till ytterligare. Utöver den glasinklädda konstruktionen i byggnadens mitt har även byggnadens västra del byggts till.
Vad anser du, har platsen förändrats till det bättre eller sämre sedan Grand Hotel revs?

Prästgatan
1868
Fotograf okänd/Stiftelsen Jamtlis fotosamling
2024
Filip Kyldal/Olof Edin/Stiftelsen Jamtli

Prästgatan - Länsfängelset
I början av Prästgatan (nuvarande kvarteret Lasarettet 1) låg Länsfängelset som var i bruk mellan åren 1861 - 1969 och revs 1970, efter att byggnadsminnesförklaringen från 1935 hävdes, för att lämna plats åt ett nytt sjukhus.
Länens cellfängelser förändrades ett flertal gånger under 1900-talet när det inhumana i fullständig isolering blev uppenbar, som cellstraffet innebar. Cellfängelsernas tid var därmed förbi, vissa finns dock kvar och används på ett fåtal orter. En del har även omvandlats till hotell, vandrarhem eller lokala kulturcentra.
Byggnadsminnesförklaring är det starkaste skydd som en byggnad kan ha, var det rätt att ta bort skyddet och riva fängelset? Kunde man ha gjort på något annat vis?

Ystad Sandskog
Ca 1887
Okänd/YB kulturhotell
2024
Charlotte Lundgren
Villa Hälsan-uppförd av änkefrun Caroline Schönbeck och ritad av Ystads förste stadsarkitekt Peter Boisen, och är ett exempel på den badortsarkitektur som kännetecknade de första husen som byggdes i Ystad Sandskog under 1800-talets andra hälft.
Rådhusgatan 35, Östersund
1910
Fotograf okänd/Stiftelsen Jamtlis fotosamling
2024
Filip Kyldal/Olof Edin/Stiftelsen Jamtli

Rådhusgatan 35 – Södra skolan
Stadens befolkningstillväxt under det sena 1800-talet nödvändiggjorde fler skollokaler, Södra skolan uppfördes därav under åren 1891 - 1893 med en påkostad exteriör i två våningar, ritad av Adolf Kjellin. År 1914 tillkom en våning på byggnaden men har utöver det mestadels förändrats invändigt när byggnaden år 1985 ändrade användning från skola till specialbostadshus. Idag går knappt att se att en tredje våning tillkommit, även när man ser byggnaden på nära håll.

Ystads Allehandas kontor, kvarter Ottiliana. Hörnet Lilla Norregatan-Sladdergatan.
sent 1800-tal
Axel Carlbom
2023
Karl Ekberg
Ystads Allehandas kontor, kvarter Ottiliana. Hörnet Lilla Norregatan-Sladdergatan.
Östersunds Centralstation
1917
Fotograf okänd/Stiftelsen Jamtlis fotosamling
2024
Filip Kyldal/Olof Edin/Stiftelsen Jamtli

Stationsplan 1 - Järnvägsstationen
Stationshuset byggdes år 1879 i en symmetrisk rektangulär planutformning i två våningar, helt i trä, med ett valmat plåttäckt tak. Stationshuset är ritat av Adolf Wilhelm Edelsvärd, född i Östersund, som vid tiden var chefsarkitekt vid Statens Järnvägars arkitektkontor. Stationshuset har under både 1800-, och 1900-talen byggts till och moderniserats, och så sent som 1990 skedde en omfattande upprustning både ut- och invändigt.
Byggnaden i vinkel mot stationshuset uppfördes år 1901 efter ritningar av Folke Zettervall som övertog posten som SJ:s chefsarkitekt efter Edelswärd. Byggnaden innehöll ilgodsmagasin, expeditioner och en bostadslägenhet och sammanbyggdes senare med stationshuset. Redan 1917 brann det i byggnadens vindsvåning men återställdes kort därefter till sitt nuvarande utseende. Stationshuset är sedan år 1986 skyddat som byggnadsminne.

Karby
1972
Sven A Bayard
2024
Natalia Perkova
Karby gård, manbyggnaden norrifrån
Järnvägsgatan / Presidentgatan
1950-talet
Almquist & Cöster, Hälsingborg
2014
Michael Johansson

Dessa 2 bilder finns som del i ett bildspel med några andra bilder från Malmberget där bilderna tonas in i varandra.
Kan hittas på Youtube med sökorden "Malmberget förr och nu"
Eller direktlänk https://youtu.be/nZ2aq6-gnks?si=_M2GWbJUgS9P6E6H&t=1

Ånimskog
1974
Erik Björnänger
2024
Lars Bergström
Åren efter byggnadsvårdsåret 1975 genomfördes kulturhistoriska byggnadsinventeringar i Åmåls kommun. Av länsmuseet i dåvarande Älvsborgs län. Den då välbevarade lilla gården med den genuina dalslandsstugan från 1830-talet utvärderades som särskilt kulturhistoriskt värdefull. Idag finns tyvärr ingen av byggnaderna på gården kvar. Ett öde som mött många av landets äldre gårdsmiljöer.
Kvarteret Västerås
1960
Allan Olsson
2023
Göran Lindgren
Saluhallen stod klar 1908 på platsen där stadens fisktorg tidigare legat. Byggnaden revs 1960 och ersattes så småningom av en hotellbyggnad.
Stortorget, Östersund
,
Hallings foto/Stiftelsen Jamtlis fotosamling
1969
Filip Kyldal/Olof Edin/Stiftelsen Jamtli
2024

Stortorget - Grand Hotel - Storsjöteatern
På samma plats som Storsjöteatern idag ligger på Stortorget låg tidigare Grand Hotel mellan åren 1888 och 1974. Hotellbyggnaden revs för att ge plats åt en modern hotell- och teaterbyggnad samt möjliggöra breddning av Storgatan för att möta nya behov till följd av ökad bilism.
Storsjöteatern uppfördes år 1976 och har sedan dess byggts till ytterligare. Utöver den glasinklädda konstruktionen i byggnadens mitt har även byggnadens västra del byggts till.
Vad anser du, har platsen förändrats till det bättre eller sämre sedan Grand Hotel revs?

Prästgatan
,
Östersund
Fotograf okänd/Stiftelsen Jamtlis fotosamling
1868
Filip Kyldal/Olof Edin/Stiftelsen Jamtli
2024

Prästgatan - Länsfängelset
I början av Prästgatan (nuvarande kvarteret Lasarettet 1) låg Länsfängelset som var i bruk mellan åren 1861 - 1969 och revs 1970, efter att byggnadsminnesförklaringen från 1935 hävdes, för att lämna plats åt ett nytt sjukhus.
Länens cellfängelser förändrades ett flertal gånger under 1900-talet när det inhumana i fullständig isolering blev uppenbar, som cellstraffet innebar. Cellfängelsernas tid var därmed förbi, vissa finns dock kvar och används på ett fåtal orter. En del har även omvandlats till hotell, vandrarhem eller lokala kulturcentra.
Byggnadsminnesförklaring är det starkaste skydd som en byggnad kan ha, var det rätt att ta bort skyddet och riva fängelset? Kunde man ha gjort på något annat vis?

Ystad Sandskog
,
Ystad
Okänd/YB kulturhotell
Ca 1887
Charlotte Lundgren
2024
Villa Hälsan-uppförd av änkefrun Caroline Schönbeck och ritad av Ystads förste stadsarkitekt Peter Boisen, och är ett exempel på den badortsarkitektur som kännetecknade de första husen som byggdes i Ystad Sandskog under 1800-talets andra hälft.
Rådhusgatan 35, Östersund
,
Östersund
Fotograf okänd/Stiftelsen Jamtlis fotosamling
1910
Filip Kyldal/Olof Edin/Stiftelsen Jamtli
2024

Rådhusgatan 35 – Södra skolan
Stadens befolkningstillväxt under det sena 1800-talet nödvändiggjorde fler skollokaler, Södra skolan uppfördes därav under åren 1891 - 1893 med en påkostad exteriör i två våningar, ritad av Adolf Kjellin. År 1914 tillkom en våning på byggnaden men har utöver det mestadels förändrats invändigt när byggnaden år 1985 ändrade användning från skola till specialbostadshus. Idag går knappt att se att en tredje våning tillkommit, även när man ser byggnaden på nära håll.

Ystads Allehandas kontor, kvarter Ottiliana. Hörnet Lilla Norregatan-Sladdergatan.
,
Ystad
Axel Carlbom
sent 1800-tal
Karl Ekberg
2023
Ystads Allehandas kontor, kvarter Ottiliana. Hörnet Lilla Norregatan-Sladdergatan.
Östersunds Centralstation
,
Östersund
Fotograf okänd/Stiftelsen Jamtlis fotosamling
1917
Filip Kyldal/Olof Edin/Stiftelsen Jamtli
2024

Stationsplan 1 - Järnvägsstationen
Stationshuset byggdes år 1879 i en symmetrisk rektangulär planutformning i två våningar, helt i trä, med ett valmat plåttäckt tak. Stationshuset är ritat av Adolf Wilhelm Edelsvärd, född i Östersund, som vid tiden var chefsarkitekt vid Statens Järnvägars arkitektkontor. Stationshuset har under både 1800-, och 1900-talen byggts till och moderniserats, och så sent som 1990 skedde en omfattande upprustning både ut- och invändigt.
Byggnaden i vinkel mot stationshuset uppfördes år 1901 efter ritningar av Folke Zettervall som övertog posten som SJ:s chefsarkitekt efter Edelswärd. Byggnaden innehöll ilgodsmagasin, expeditioner och en bostadslägenhet och sammanbyggdes senare med stationshuset. Redan 1917 brann det i byggnadens vindsvåning men återställdes kort därefter till sitt nuvarande utseende. Stationshuset är sedan år 1986 skyddat som byggnadsminne.

Karby
,
Täby
Sven A Bayard
1972
Natalia Perkova
2024
Karby gård, manbyggnaden norrifrån
Järnvägsgatan / Presidentgatan
,
Malmberget
Almquist & Cöster, Hälsingborg
1950-talet
Michael Johansson
2014

Dessa 2 bilder finns som del i ett bildspel med några andra bilder från Malmberget där bilderna tonas in i varandra.
Kan hittas på Youtube med sökorden "Malmberget förr och nu"
Eller direktlänk https://youtu.be/nZ2aq6-gnks?si=_M2GWbJUgS9P6E6H&t=1

Ånimskog
,
Åmål
Erik Björnänger
1974
Lars Bergström
2024
Åren efter byggnadsvårdsåret 1975 genomfördes kulturhistoriska byggnadsinventeringar i Åmåls kommun. Av länsmuseet i dåvarande Älvsborgs län. Den då välbevarade lilla gården med den genuina dalslandsstugan från 1830-talet utvärderades som särskilt kulturhistoriskt värdefull. Idag finns tyvärr ingen av byggnaderna på gården kvar. Ett öde som mött många av landets äldre gårdsmiljöer.
Kvarteret Västerås
,
Karlshamn
Allan Olsson
1960
Göran Lindgren
2023
Saluhallen stod klar 1908 på platsen där stadens fisktorg tidigare legat. Byggnaden revs 1960 och ersattes så småningom av en hotellbyggnad.
Frimurarhotellet, västra Vallgatan 1, Kvarnholmen
,
Kalmar
Ola Lejonborn
1986
Elsa Blomberg
2024
Proviantgatan 12A, kv Bagaren, Kvarnholmen
,
Kalmar
Okänd
1971
Elsa Blomberg
2024
Norra Långgatan 78, kv Repslagaren, Kvarnholmen
,
Kalmar
Ola Lejonborn
1980
Elsa Blomberg
2024
Fiskaregatan 52, kv Bokbindaren, Kvarnholmen
,
Kalmar
Kalmar Läns Museum
1970
Elsa Blomberg
2024
Fiskaregatan 1-5, Tripp Trapp Trull
,
Kalmar
Kalmar Läns Museum
1970
Leon Lennqvist, Aiden Jones
2024
Ölandsgatan 23, Dahmska huset
,
Kalmar
Kerstin Pettersson
1976
Leon Lennqvist, Aiden Jones
2024
Rosenlundska huset, Södra långgatan 40
,
Kalmar
Kerstin Pettersson
1976
Leon Lennqvist, Aiden Jones
2024
Fiskaregatan 52-58
,
Kalmar
Kerstin Pettersson
1975
Leon Lennqvist, Aiden Jones
2024
Hantverkshuset, Kaggensgatan 3
,
Kalmar
Ola Lejonborn
1974
Leon Lennqvist, Aiden Jones
2024
Kvarnholmen, Stortorget
,
Kalmar
Ola Lejonborn
1969
Leon Lennqvist, Aiden Jones
2024
Carstenska gården, Storgatan 20B
,
Kalmar
Kerstin Pettersson
1975
Leon Lennqvist, Aiden jones
2024
Storgatan
,
Umeå
Okänd/ Västerbottens museum
1973/74
Alexandra Karlsson/ Västerbottens museum
2024
Kv Neptun 5
,
Trollhättan
Peder Mellander/Clary Andersson
1975
Andreas Lund
2024
"Kommunen vill riva" finns noterat på inventeringsprotokollet från 1975. Fastigheten Neptun 5 liksom grannfastigheten Neptun 4 längs Föreningsgatan står dock fortfarande kvar. Samtliga byggnader på fastigheten är uppförda under perioden 1880-1900 varav det lilla huset längs Österlånggatan är äldst. Sedan inventeringen 1975 har bland annat huvudbyggnadens skyltfönster åt Föreningsgatan ersatts med fönster liknande de på andra våningen. Idag finns frisersalong, butikslokal och hyreslägenheter i byggnaderna. Fastigheten är en betydelsefull representant för Trollhättans tidiga stadsbebyggelse. Stora delar av framförallt träbebyggelsen var redan riven vid inventeringen 1975 och mer försvann strax därefter. Dessa återstående byggnader får därför ses som extra värdefulla ur kulturhistorisk synvinkel.
Kvarteret Duvan 6:1
,
Trollhättan
Peder Mellander/Clary Andersson
1975
Andreas Lund
2024
Duvan 6 längs Lilla Håjumsgatan i Trollhättan består av ett bostadshus i trä från 1850-talet, lillstuga från 1880-talet, ett bostadshus i tegel från 1925 samt uthus från ungefär samma tid. Intressant är hur framförallt det äldsta huset "blivit kvar" och dessutom är äldre än stadsplanen för området men ändå kommit att passa in i rutnätsplanen. Fastigheten kan också ses som en representant för hur stora delar av Trollhättans stadsbebyggelse kunde se ut kring början av 1900-talet. En del förändringar har skett sedan inventeringen 1975 men fastigheten får ses som ett betydelsefullt inslag i stadsbilden.
keyboard_arrow_up