Ronneby
1975
Sydbild, genom Blekinge museums arkiv
2025
Blekinge museum
Knut Hahnskolan
Refotografering
Refotografering innebär att välja ut ett gammalt fotografi och sedan ta en ny bild på samma plats och i samma position. Det ger en tydlig bild av hur en plats har förändrats över tid. Vi inbjuder alla att bidra med sina bilder.
Hittar du inte det län du söker i menyn nedan? Det betyder att ingen refotografering är inskickad för länet, bli först med att skicka in ditt bidrag!
Sortera
Sortera
Kallinge
1974
Erik Orviste
2025
Blekinge museum
Kalleberga livs.
Ronneby Brunnspark
1975
Okänd, Sydöstrans arkiv genom Blekinge museums arkiv
2025
Blekinge museum
Byggnadsminnet Italienska villan.
Gummagölsmåla
1975
Okänd, Blekinge museums arkiv
2025
Blekinge museum
Mangårdsbyggnad uppförd 1854.
Eringsboda
1975
Christer Peterson
2025
Blekinge museum
Eringsboda hotell.
Ynde
1973
Sven Ove Lundberg, Digitalt museum
2025
Blekinge museum
Ynde hållplats.
Sölvesborg
1971
Ingemar Atterman
2025
Blekinge museum
Stora torg i Sölvesborg. Längst till vänster ligger rådhuset.
Krokås
1973
Jan Sandström
2025
Blekinge museum
Krokås hamn.
Nogersund
1976
Ylva Haasum
2025
Blekinge museum
Fryshuset i Nogersunds hamn.
Mjällby
1974-75
Thorsten Petersson
2025
Blekinge museum
Elföretaget Elektras lokal i fd Mjällby stationshus, Listerlandet.
Olofström
1970-talet
Okänd, tillhandahållen av Annika Blissing
2025
Blekinge museum
Vy över viadukten mot Volvofabriken.
Olofström
1970-talet
Okänd
2025
Blekinge museum
Verkstad
Olofström
1970-talet
Okänd, tillhandahållen av Annika Blissing
2025
Blekinge museum
Storgatan, vy mot öster.
Kyrkhult
Cirka 1970
Jan Ottosson
2025
Blekinge museum
Vy mot öster, mot kyrkan.
Jämshög
Efter 1972
Okänd, Jämshög hembygdsförening
2025
Blekinge museum
Jämshög Bygata, vy mot norr.
Trossö
1975
Okänd, Sydbild, Karlskrona
2025
Blekinge museum
Korsningen Borgmästaregatan/Västra Prinsgatan. Till höger ligger byggnadsminnet Södööska gården. Notera Volvo P1800 (ägdes av marinbaschefen). Bakom denna kommer en SAAB 99 sedan (originalversionen).
Lyckeby
1972
Okänd, Sydbild, Karlskrona
2025
Blekinge museum
Medborgarhuset i Lyckeby
Kungsplan
1972
Erik Jovenius
2025
Blekinge museum
Fribergska huset
Kungsmarken
1975
Okänd, Sydbild, Karlskrona
2025
Blekinge museum
Motionerande personer på Kungsmarken.
Troligen tagna som reklambilder för HSB.
Göksjöholm
1974-75
Thorsten Petersson
2025
Blekinge museum
Mangårdsbyggnad
Trensum
Efter 1975
Okänd, Sydöstrans fotoarkiv, deponerat till Blekinge museums arkiv.
2025
Blekinge museum
Trensums möbelfabrik.
Lycke
1974-75
Thorsten Petersson
2025
Blekinge museum
Ryggåsstuga.
Mieån
1972
Arne Andersson
2025
Blekinge museum
Vy norrut över Mieån.
Kungsgatan i Karlshamn
1974-75
Okänd. Blekinge museums arkiv.
2025
Blekinge museum
Kvarter Sölvesborg 18, Kungsgatan i Karlshamn.
Janneberg
1974-75
Okänd. Blekinge museums arkiv.
2025
Blekinge museum.
Jannebergs kvarn, norr om Karlshamn.
Geijersgatan
1950-tal
Nils Möller
2025
Jenny Brantestad
Vy mot flerbostadshus längs del av Geijersgatan i Forshaga.
Korsningen Bergstigen och Storgatan
1950-tal
Nils Möller
2025
Jenny Brantestad
Korsningen Bergsstigen och Storgatan i Forshaga.
Älvdalsvägen
1950-tal
Nils Möller
2025
Jenny Brantestad
Före detta bilverkstad och bensinstation numera bostadshus.
Wasafabriken, numera Barilla
1945-55
Okänd
2025
Sofia Fredriksson
Wasabröds fabrik i Filipstad, numera ägd av Barilla. Fabriken har byggts ut i flera omgångar sedan uppförandet.
Sveagatan 112
Sent 1950-tal
Nils Möller
2025
Sofia Fredriksson
Fotot visar en tidigare kiosk som fans på hörnet av fastigheten på Sveagatan 112 i Grums. Kiosken är idag borttagen och fasaderna på byggnaderna delvis förändrade. På den nya bilden kan man se två markeringar vid grunden som det enda spåret av att kiosken funnits på platsen.
Västanfors
1880-1919
Okänd
2022
Edit Boman
Handelsbanken i Västanfors, Fagersta, har inte ändrats mycket med åren utan är än idag en pärla i orten. Fram till 2020-talet hade Handelsbanken fortfarande kontor i byggnaden.
Brinellvägen
1961
Okänd
2022
Edit Boman
Centrala Fagersta utvecklades expansivt under 1900-talets mitt, med en stor del bebyggelse som uppfördes under 1940- och 1950-talet. På bild ser vi ett lamellhus uppförd längs Brinellvägen i centrala Fagersta.
Lappstaden
1931
Holger Groth
2025
Rúnar Gudmundsson, Norrbottens museum
Lappstaden är en samisk kyrkstad uppfört under 1700-tal till nutid. Kåtor och härbren är privatägda. Lappstaden har samiskt ursprung, visar på en samisk byggnadstradition och är byggnadsminne sedan 1976. Det gick inte att återskapa samma fotovinkel och -position som på det äldre fotot då sikten idag skyms av höga björkar. För att komma så nära originalbilden som möjligt användes därför drönare från närmre avstånd och aningen högre höjd..
Röda Kvarn
1973
Bert Persson
2025
Rúnar Gudmundsson
Byggår 1914. Nuvarande ägare Länsstyrelsen i Norrbottens län. Verksamhet bedrivs av lokala föreningen Röda Kvarn i Övertorneå AB. Byggnadsminne sedan 1998. Byggnaden uppfördes som nöjeslokal för dans, filmvisning och revyer. År 1936 byggdes den om till biograf. Idag används lokalen huvudsakligen som repetitionslokal för musikgrupper, samt som teater- och konsertlokal. Refotograferingen försvårades av en ny garagebyggnad som står på platsen där den äldre bilden fotades. För att återskapa fotografiet användes därför drönare.
Källbacka
Före 1907
Fia Engelmark
2025
Rúnar Gudmundsson
Bildserie 2 av 2 på Källbacka. Byggår 1894. Byggnaden uppfördes som privatbostad för en läkare vid namn Lundgren. Därefter blev Källbacka jägmästarbostad för Domänverket. Nuvarande ägare Sveaskog som nyttjar byggnaden som kontorslokal. Statligt byggnadsminne sedan år 1992. Numera byggnadsminne i enlighet med Kulturmiljölagen. Den äldre bilden är ett vykort stämplat 1907 och är fotad från de övre ljudluckorna på klocktornet till Älvsby kyrka. Vid refotografering från klocktornet skyms Källbacka idag helt av höga björkar.
Källbacka
Troligen omkring 1900-1915
Sannolikt Fia Engelmark
2025
Rúnar Gudmundsson
Bildserie 1 av 2 på Källbacka. Byggår 1894. Byggnaden uppfördes som privatbostad för en läkare vid namn Lundgren. Därefter blev Källbacka jägmästarbostad för Domänverket. Nuvarande ägare Sveaskog som nyttjar byggnaden som kontorslokal. Statligt byggnadsminne sedan år 1992. Numera byggnadsminne i enlighet med Kulturmiljölagen. Den äldre bilden är fotad på en hög höjd från en backe, alternativt från en byggnad som inte finns längre. Sikten mot byggnaden är idag begränsad på grund av björkar. För att byggnaden ska synas blev det därför nödvändigt att flytta fotopositionen betydligt närmre byggnaden och använda sig av vidvinkeloptik. För att behålla den äldre bildens höjdvinkel användes en drönare.
Pontusbadet
1957
Rune Espling
2025
Rúnar Gudmundsson, Norrbottens museum
Byggår 1957. Byggnaden ritades av arkitekterna Ericson, Gynnerstedt och Ågren. Byggnadsminne sedan 2003. På grund av förändringar i närmiljön – staket och växtlighet som begränsar sikten - är den nya bilden fotad på ett kortare avstånd.
Englundsgården
Omkring slutet av 1860
Okänd
2025
Rúnar Gudmundsson, Norrbottens museum
Gården ska ha anor från 1600-talet. Mangårdsbyggnaden har bedömts vara byggd någon gång under 1700-talet. Nuvarande ägare Stiftelsen Englundsgården. Byggnadsminne sedan år 1964. Skyddsbestämmelser reviderade 2015.
Haparanda stationshus
Omkring 1915-1925
Mia Green
2025
Rúnar Gudmundsson, Norrbottens museum
Byggår 1917. Ritad av arkitekt Folke Zettervall. Nuvarande ägare Stationsfastigheter i Boden AB. Bilden är tagen med drönare då en stängd grind gjorde det omöjligt att fotografera från samma plats som det äldre fotot var taget. Stationshuset blev byggnadsminne 1986.
Bodens järnvägsstation
Omkring 1910
Östling & Andersson
2025
Rúnar Gudmundsson, Norrbottens museum
Byggår 1893. Ritad av arkitekt Folke Zettervall. Nuvarande ägare Stationsfastigheter i Boden. Statligt byggnadsminne från 1986. Byggnadsminne i enlighet med Kulturmiljölagen sedan 2001.
Hängengården
Omkring 1950
Okänd
2025
Rúnar Gudmundsson, Norrbottens museum
Uppförd år 1804 och flyttad till sin nuvarande plats år 1810. Mangårdsbyggnaden är från 1826. Skyddat som byggnadsminne sedan år 2001. Nuvarande ägare Glommersträsks hembygdsförening. Gårdsmiljö med mangårdsbyggnad, bagarstuga, loftbod, kornbod, avträde, vedbod, Käckboden, benstamp, skvaltkvarn och långloge.
Drottninggatan
1970-tal
Okänd
2025
Kicki Söderback
Till höger i bilderna syns det så kallade Fenixhuset, en av få byggnader som klarade sig från stadsbranden 1854 i Örebro stadskärna. Till vänster syns Stora Hotellet som 2025 täcks av byggställningar i samband med en ombyggnation.
Gullberna
1988
Okänd från Sydöstrans Fotoarkiv
2025
Noah Elmgren
Minigolfbanorna på Gullberna sjukhusområde, till höger om vägen, har ersatts av bostadshus och parkeringsplatser. Bokträdet, till vänster på bilden, står kvar. På vägen har farthinder byggts.
Gullberna
1968
Gun Wilstadius/Blekinge museum
2025
Noah Elmgren
Gullberna stationshus har rivits. Stationsområdet verkar idag fungera som ett upplag. Klockan på järnvägsstolpen har försvunnit. Kungsmarkens A-hus står kvar liksom den höga skorstenen till höger om huset. Framför skorstenen har en vit utsmyckning tillkommit.
Olof Palmes torg
1975
Okänd
2025
Kicki Söderback
Till vänster i bilderna syns Medborgarhuset som stod färdigt 1965 efter ritningar av Erik och Tore Ahlsén. I bilden från 1975 syns Norlings bryggeri som trots protester revs 1979. I bilden från 2025 syns byggnaden som uppfördes för stadsbibliotek 1979. Sedan 2021 finns stadsbiblioteket i nya lokaler inom Kulturkvarteret.
Ånäsgatan och Hertig Karls Allé
1975
Kånnemyr
2025
Kicki Söderback
Bilden från Örebro Stadsarkiv, tagen 1975, har namnet "Rivningshus vid Ånäsgatan". Bilden från september 2025 visar samma byggnad som finns kvar än idag.
Gullberna
2005
Jonas Eckerbom, Karlskrona
2025
Noah Elmgren
På Gullberna sjukhus tidigare trädgårdsanläggning, nedanför överläkarvillorna, byggs år 2005 nya bostäder. År 2025 finns områdeskartan fortfarande kvar. Bokhäcken till höger om tavlan har växt upp och genom häcken skymtar de nya husens fasader och tak.
Gullberna
1986
Ingmar Johanson, Karlskrona
2025
Eskil Larsson
Konditoriet och kiosken på Gullberna sjukhusområde har ersatts av Karlskrona Kompetenscentrum (KKC) och lunchrestaurangen Bistro Berna. Klockan över kiosken har bytts ut. I den bortre delen av bilden, till vänster, skymtar bostadshus som har tillkommit.
Gullberna
1974
Okänd
2025
Milo Lewenhagen Debie
Stugorna på Gullberna koloniområde, till vänster och höger om vägen, har rivits. Ungefär där stugorna stod finns numera en betongbro, på vilken infartsleden Österleden går. Några fruktträd finns kvar. Delar av Gullberna koloniområde återstår.
Gullberna
1986
Gunnar Frennesson, Sydöstran
2025
Milo Lewenhagen Debie
Sjukhusskyltarna på Gullberna har ersatts av skyltar som visar vägen till parkering och förskola samt av en postlåda. Parkeringen har tillkommit. I den tidigare vårdpaviljongen finns numera Karlskrona kommuns Avdelning lärande och hälsa samt korttidsverksamheten Måsskär.
Gullberna
Före 1967
Olle Olsson/Föreningen Gamla Carlskrona
2025
Delilah/David Myrén
”Blå huset”, som innehöll Gullberna sjukhus personalbostäder, är till det yttre sig ganska likt: 1950-tals-funkis med till exempel släta fasader, mycket ljusinsläpp och sinusplåt eller smidesstaket på balkongerna. På markplan har de tre garagen, i den främre delen av byggnaden, ersatts av större fönster. Framför byggnaden har två miljöhus byggts.
Gullberna
1980-talet?
Okänd.
2025
Daniel Bjurhem
Fondbyggnaden på Gullberna sjukhus centrala torg inrymde bland annat samlingssal, gymnastiksal och personalmatsal. Byggnaden är byggd i 1950-tals-funkis med släta fasader och stora sammanhängande fönsterpartier. Fasadarmaturen på balkongen är sannolikt original men har bytts ut på våningen under. På fasaden, i anslutning till entrén, sitter numera skyltar för de hälsoverksamheter som finns i byggnaden. Det regelbundna rutmönstret på torgytan har ersatts av asfalt och marksten.
Julita gård
1900
E Lindblom
2025
Fredrik Ehlton
Bilderna visar platsen för Arthur Bäckströms friluftsmuseum "Julita skans". Arbetet startade 1906 då den gamla smedjan, som syns på bilden, byggdes om och fylldes med föremål ur Bäckströms samling.
Den äldre bilden visar Mauritz Larsson vid tyglarna. På bilden syns också kusken Christian Karlssons söner, Olle och Pelle. Bakom ekipaget syns den gamla smedjan innan ombyggnaden. Vid tiden så är det den enda byggnaden som finns på platsen, under 1910-talet flyttas ett tiotal byggnader ner till platsen. Hela området färdigställs inte förrän 1932 då det så kallade Skansenmuseet och Skansenkyrkan står klara.
Bringetofta kyrkby
1929
Mårten Sjöbeck
2025
Anders Franzén
Bringetofta kyrkby med omgivande landskap är av riksintresse. Sedan Mårten Sjöbeck fotograferade miljön har växtligheten tilltagit, men kyrkstallet från 1923 står kvar liksom sockenstugan som skymtar till höger.
Teatergränd
Före 1907
Okänd
2025
M Håkansson Stenman
Teatergränd mynnar ut mittemot Ystads teater som uppfördes under åren 1893–1894 efter ritningar av stadsarkitekt Peter Boisen.
Stora Västergatan
Okänt
Okänd
2025
M Håkansson Stenman
I bildens mitt syns det Ulfbergska huset som fått sitt namn efter regementsläkaren Johan Erik Ulfsberg (1767-1835) som bodde här i 1800-talets början. Till höger om huset syns Långgatan medan Stora Västergatan fortsätter in till vänster om huset.
Västerportstorg
före 1925
Okänd
2025
M Håkansson Stenman
Här fanns förr den västra stadsporten, därav platsens namn. Till vänster syns Klintehus uppfört 1849. 1898 byter Klintehus ägare och ryttmästaren och från 1907 majoren vid Skånska dragonregementet Robert De La Gardie tar över. 1910 utnämns De La Gardie till landshövding för Malmöhus län. Till höger skymtar Krumlindes gård uppförd på 1750-talet. Den var placerad precis innanför stadsporten.
Pottmakaregränd
Okänt
Okänd
2025
M Håkansson Stenman
Korsvirkeslängan till vänster i bild revs 1963 och ersattes av det gula nybygget i korsvirkespastisch.
Besökaregränd, Piparegränd
Okänt
Okänd
2025
M Håkansson Stenman
I byggnaderna i bildens mitt drev Per Helsa under 1900-talets första halva läskedrycksfabrik. Idag finns det restaurang och olika affärsverksamheter i byggnaderna som är Nordens äldsta korsvirkeskvarter. När polisen i Ystad införskaffade sin första polisbil, en Volvo PV 60 så fick den sitt garage bakom portarna som syns i bild.
Kyrkogårdsgatan
1940-tal
Okänd
2025
M Håkansson Stenman
Husens byggår 1944-45. Byggmästare Erik Nilsson.
Nattmansgränd
Okänt
Okänd
2025
M Håkansson Stenman
Som den äldre bilden förkunnar är detta hörnet av Apgränd, Pilgränd och Nattmansgränd. Nattmansgränd som namn härstammar från 1750-talet och Nattmannen var den som hjälpte bödeln samt tog hand om döda hästar, grisar och kor. När Televerket byggde nytt 1954 försvann hela Nattmansgränd. Nattmansgränd är den gata som skymtar till höger vid huset med gatlyktan på den äldre bilden.
Pilgränden
1928
Gustaf Wernersson Cronquist
2008
M Håkansson Stenman
1928 besöker amatörfotograf Gustaf Wernersson Cronquist (1878-1967) Ystad. Alla bilder är tagna vid samma tillfälle, den 12 juli 1928.
Det unika med hans besök är att han tar färgfoton av staden i en tid då fotograferingen var svartvit.
Han använde sig av autokromplåtar för att kunna fotografera i färg.
Hans Permbo författar 1997 en bok om de färgbilder som Gustaf Wernersson Cronquist fotograferar i Ystad 1928. Boken heter "Då färgfotografen kom till Ystad". Därifrån kommer bilderna från 1928.
80 år senare en sommardag 2008 är de nyare bilderna tagna på samma plats som Gustaf Wernersson Cronquist stod.
På bilden är Pilgrändshuset avbildat. En del av byggnaden är Nordens äldsta bevarade korsvirkeshus, härstammande från sent 1400-tal.
Stortorget
1928
Gustaf Wernersson Cronquist
2008
M Håkansson Stenman
1928 besöker amatörfotograf Gustaf Wernersson Cronquist (1878-1967) Ystad. Alla bilder är tagna vid samma tillfälle, den 12 juli 1928.
Det unika med hans besök är att han tar färgfoton av staden i en tid då fotograferingen var svartvit.
Han använde sig av autokromplåtar för att kunna fotografera i färg.
Hans Permbo författar 1997 en bok om de färgbilder som Gustaf Wernersson Cronquist fotograferar i Ystad 1928. Boken heter "Då färgfotografen kom till Ystad". Därifrån kommer bilderna från 1928.
80 år senare en sommardag 2008 är de nyare bilderna tagna på samma plats som Gustaf Wernersson Cronquist stod.
I bildens mitt syns Oscar Antonssons skulptur Bäckahästen som invigdes bara ett par veckor innan Cronquist tar sin bild av Stortorget i Ystad.
Stortorget
1928
Gustaf Wernersson Cronquist
2008
M Håkansson Stenman
1928 besöker amatörfotograf Gustaf Wernersson Cronquist (1878-1967) Ystad. Alla bilder är tagna vid samma tillfälle, den 12 juli 1928.
Det unika med hans besök är att han tar färgfoton av staden i en tid då fotograferingen var svartvit.
Han använde sig av autokromplåtar för att kunna fotografera i färg.
Hans Permbo författar 1997 en bok om de färgbilder som Gustaf Wernersson Cronquist fotograferar i Ystad 1928. Boken heter "Då färgfotografen kom till Ystad". Därifrån kommer bilderna från 1928.
80 år senare en sommardag 2008 är de nyare bilderna tagna på samma plats som Gustaf Wernersson Cronquist stod.
Sladdergatan
1928
Gustaf Wernersson Cronquist
2008
M Håkansson Stenman
1928 besöker amatörfotograf Gustaf Wernersson Cronquist (1878-1967) Ystad. Alla bilder är tagna vid samma tillfälle, den 12 juli 1928.
Det unika med hans besök är att han tar färgfoton av staden i en tid då fotograferingen var svartvit.
Han använde sig av autokromplåtar för att kunna fotografera i färg.
Hans Permbo författar 1997 en bok om de färgbilder som Gustaf Wernersson Cronquist fotograferar i Ystad 1928. Boken heter "Då färgfotografen kom till Ystad". Därifrån kommer bilderna från 1928.
80 år senare en sommardag 2008 är de nyare bilderna tagna på samma plats som Gustaf Wernersson Cronquist stod.
På bilden syns korsvirkesbyggnaden som kallas Änglahuset. Den härstammar från 1600-talet. I bakgrunden skymtar Klosterkyrkan.
Stora Västergatan
1928
Gustaf Wernersson Cronquist
2008
M Håkansson Stenman
1928 besöker amatörfotograf Gustaf Wernersson Cronquist (1878-1967) Ystad. Alla bilder är tagna vid samma tillfälle, den 12 juli 1928.
Det unika med hans besök är att han tar färgfoton av staden i en tid då fotograferingen var svartvit.
Han använde sig av autokromplåtar för att kunna fotografera i färg.
Hans Permbo författar 1997 en bok om de färgbilder som Gustaf Wernersson Cronquist fotograferar i Ystad 1928. Boken heter "Då färgfotografen kom till Ystad". Därifrån kommer bilderna från 1928.
80 år senare en sommardag 2008 är de nyare bilderna tagna på samma plats som Gustaf Wernersson Cronquist stod.
Korsvirkesbyggnaden på bilden kallas Karl XII:s hus efter att han ska ha bott där när han var på resande fot. Men det har i senare tids efterforskningar visat sig att så inte var fallet.
Långgatan
1928
Gustaf Wernersson Cronquist
2008
M Håkansson Stenman
1928 besöker amatörfotograf Gustaf Wernersson Cronquist (1878-1967) Ystad. Alla bilder är tagna vid samma tillfälle, den 12 juli 1928.
Det unika med hans besök är att han tar färgfoton av staden i en tid då fotograferingen var svartvit.
Han använde sig av autokromplåtar för att kunna fotografera i färg.
Hans Permbo författar 1997 en bok om de färgbilder som Gustaf Wernersson Cronquist fotograferar i Ystad 1928. Boken heter Då färgfotografen kom till Ystad.
80 år senare en sommardag 2008 är de nyare bilderna tagna på samma plats som Gustaf Wernersson Cronquist stod.
Hamngatan
1928
Gustaf Wernersson Cronquist
2008
M Håkansson Stenman
1928 besöker amatörfotograf Gustaf Wernersson Cronquist (1878-1967) Ystad. Alla bilder är tagna vid samma tillfälle, den 12 juli 1928.
Det unika med hans besök är att han tar färgfoton av staden i en tid då fotograferingen var svartvit.
Han använde sig av autokromplåtar för att kunna fotografera i färg.
Hans Permbo författar 1997 en bok om de färgbilder som Gustaf Wernersson Cronquist fotograferar i Ystad 1928. Boken heter Då färgfotografen kom till Ystad.
En sommardag 2008 är de nyare bilderna tagna på samma plats som Gustaf Wernersson Cronquist stod en sommardag 80 år tidigare.
Ystads Saltsjöbad
1928
Gustaf Wernersson Cronquist
2008
M Håkansson Stenman
1928 besöker amatörfotograf Gustaf Wernersson Cronquist (1878-1967) Ystad. Alla bilder är tagna vid samma tillfälle, den 12 juli 1928.
Det unika med hans besök är att han tar färgfoton av staden i en tid då fotograferingen var svartvit.
Han använde sig av autokromplåtar för att kunna fotografera i färg.
Hans Permbo författar 1997 en bok om de färgbilder som Gustaf Wernersson Cronquist fotograferar i Ystad 1928. Boken heter "Då färgfotografen kom till Ystad" och därifrån är de äldre bilderna hämtade.
En sommardag 2008 är de nyare bilderna tagna på samma plats som Gustaf Wernersson Cronquist stod med sin kamera 80 år tidigare.
Julita gård
1890-tal
Okänd, Nordiska museets arkiv
2025
Fredrik Ehlton, Nordiska museet
Även på en herrgård som Julita gård sker förändringar. Den siste privata ägaren Arthur Bäckström testamenterade hela gården till Nordiska museet vid sin bortgång 1941. Godset har en lång historia, och herrgården uppfördes på 1730-talet.
Bilderna visar Julita herrgårdsbyggnad och området ut mot parken. Den äldre bilden är fotograferad innan parkens omdaning. Tegelmurarna ersattes med natursten och träden nära herrgårdsbyggnaden togs bort. Den mer naturromantiska parken från 1800-talet förändrades till en mer tuktad och strikt parkanläggning. På den äldre bilden saknas även tillbyggnaden av den sk "Loggian" på herrgårdsbyggnaden. "Loggian" kan beskrivas som en risalit i tre våningar och den uppförs i etapper från ca 1895 till 1910. "Loggians" nedre del är ett öppet utrymme med värmekanaler nedfälld i golvet för att skapa ett behagligare klimat under en längre tid av året. Mellanplanet består av det sk "Balkongrummet" som är möblerat med ett matbord för sociala sammankomster under Bäckströms tid. Översta våningen består av det sk "Läsrummet" som utgör en del av Biblioteket som utgör stora delar av herrgårdens översta våning.
Kvissleby
Tidigt 1900-tal
Okänd
1960-tal
IBA
I bostadsbristens spår satsade många kommuner på flerbostadshus i gamla egnahemsområden. Här ser vi Kvissleby. Ett komplementsamhälle till närliggande industrier Svartvik och Essvik, som under 1960 och -70 talen revs till förmån för moderna bostäder. De små trähusen och dess trädgårdar ersattes med bekväma lägenheter med rinnande vatten, sopnedkast och balkong. Idag är Kvissleby ett populärt bostadsområde med närhet till butiker, vårdcentral och buss.
Bilder är hämtade från Digitaltmuseum.se/Sundsvall.
Frölundagatan
1975
Okänd
2025
Camilla Eliasson
Frölundagatan i Mölndal i riktning mot öster, ca 1974-1975. Den del av gatan som syns på bilden heter numera Brogatan. Närmast på vänster sida är huset Frölundagatan 8. I fonden skymtas byggnationen av den nya Mölndals Bro.
Kållereds centrum
1973
Reine Ericson
2025
Camilla Eliasson
Kållereds Torg
Ölndals Kvarnby
1975
Kjell Berntsson
2025
Camilla Eliasson
Götaforsliden 1-5 i Mölndals Kvarnby, omkring 1975-1980. Vy från Forsåkersgatan. I bakgrunden byggnader tillhörande SOAB.
Rackargården
1970
Ola Lejonborn
2025
Vilhelm Olofsson
Rackargården på Norra Långgatan i Kalmar.
Kv Repslagaren
1970
Kalmar läns museum
2025
Vilhelm Olofsson
Kv Repslagaren, Storgatan 73 inför renovering.
Lilla torget
1976
Kalmar läns museum
2025
Vilhelm Olofsson
Lilla torget, kv Borgmästaren med ett av Kvarnholmens äldsta stenhus.
Lilla torget
1976
Kalmar läns museum
2025
Vilhelm Olofsson
Lilla torget med Dahmska huset i sten och Bergs trähus, båda från slutet av 1600-talet. Kv. Borgmästaren.
Ölandsgatan 30 kv. Krögaren
1960
Kalmar läns museum
2025
Vilhelm Olofsson
Kv Krögaren 8.
Teatervallen
1979
Kalmar läns museum
2025
Vilhelm Olofsson
Teatervallen där många musikevenemang och andra evenemang hållits genom åren.
Malma Skattegården
1912 juni
”Okänd”
2025 april
Birgitta Malmberg Böhm
Huset byggdes 1880
1890 köpte det av Karl Jakobsson
Huset påbyggdes med Frontespis på både framsida och baksida och inreddes med 4 sovrum och en större hall i mitten på 2: a vån.
Glasverandan övervägdes att rivas på ca -50 talet (?)då ersättning utgick för det.
Tack vare en svägerska till ägaren behölls den.
Nuvarande fönster på glasverandan totalrenoverades 2004-2005 av Heinz Böhm, ägare 50%.
Målning med linoljefärg har gjorts under åren.
Målning 2024 utfördes av Mija Maria Målare.
Munsö kyrka
1900
Okänd
2025
Lotta Eriksson Kockum
Munsö kyrka sedd från söder. Munsö kyrka är en av tre rundkyrkor i Stockholms stift.
Sundbybergs kyrka
1910
August Schagerström
2025
Lotta Eriksson Kockum
Sundbybergs kyrka invigdes 1911 och på det äldre fotografiet är kyrkan helt nyuppförd. Taken var ursprungligen täckta med tegelpannor och fasaderna spritputsade med slätputsad dekor i jugendstil. Tegeltaket byttes ut mot kopparplåt redan i mitten av 1930-talet medan fasadens jugenddekor togs bort vid en restaurering på 1960-talet.
Adelsö kyrka
1950
Armin Tuulse
2025
Lotta Eriksson Kockum
Adelsö kyrka ligger vid Hovgården på Adelsö i Mälaren och utgör en del av Världsarvet Birka Hovgården.
Hälsingegården Erik-Anders i Asta
1980
Ingmar Forssell
2023
Elin Forssell
Hälsingegården Erik-Anders var en gång i dåligt skick men tack vare idogt arbete, kunskap och samarbete har den genom en omfattande restaurering bevarats och det skadade delarna återställs.
Hälsingegården Erik-Anders är en av sju hälsingegårdar som skrevs in på Unescos världsarvslista under namnet "Decorated Farmhouses of Hälsingland" år 2012. Hälsingegården ligger efter den slingrande byvägen Asta i Söderala socken och har en herrgårdslik arkitektur. Inne i huset ligger rummen i hela två rader och här finns en pampig festsal på övervåningen med imponerande bredd. Gården visar prov på inredningar från flera epoker, från 1850 - 1950. Erik-Anders har fått sitt namn efter Erik Andersson som lät bygga gården på 1820-talet. Han var bonde och nämdeman i Söderala socken. I dag drivs Erik-Anders privat av familjen Forssell och är öppet för besökare under sommaren. Läs mer på erik-anders.se
Östra torget
1924
Okänd
2023
Anders Franzén
Bilderna visar Östra torget i Jönköping som fram till omkring 1830 var en inre hamn i det kanalsystem som fanns inom stadsdelen. I bakgrunden skymtar Kristine kyrkas torn så som det sett ut efter återuppbyggnaden efter 1790 års stadsbrand.
Engelbrektsgatan 10 och Kungsgatan 2
1916
Sam Lindskog
2021
Christer Lässman
Sveas mataffär i dåtid och Våra små barnaffär i nutid. Själva byggnaden beskrivs så här av Bengt Svensson i uppsatsen Vilhelm Renhult - Arkitekt i Örebro:
Här möter vi en tyngre arkitektur i ett formspråk som mer ansluter till 1910-talets s.k.nationalromantik.
Huset är uppfört i fem våningar. Fasaden har i bottenvåningen släthuggen kalksten, i översta våningen mörkt gul slätputs och i mellanvåningarna spritputs i samma färg. Fasaden har vidare fyra balkonger i dekorativt smide och fem burspråk som kröns av frontoner med bruten kontur. Taket är ett brutet tegeltak. Huset påminner genom sin slutna, kubiska form mycket om Östermalms läroverk i Stockholm, ritat av Ragnar Östberg 1909. Även om Renhult ersatt Östbergs tegelfasad med en putsfasad leder takets vinkling liksom frontonernas utformning tankarna till läroverket.
Tingvalla, Stridsbergsgatan
1940-tal
Innovatums bildarkiv
2023
Dag Widmark
Samma kvarter i Trollhättan, avbildade på 1940-talet när det var nybyggt, och idag. Den en gång så enhetliga karaktären, funktionalistiska gestaltningen och färgsättningen har med åren gått förlorad, och idag är det svårt att läsa av byggnadernas ålder. Endast enstaka byggnader har kvar en del av sin ursprungliga utformning.
Östra Storgatan
1883-1898
Troligen Ludvig Åberg
2025
Gunnar Jonsson
Östra Storgatan från korsningen med Sundsgatan. Krogen Hyttan (det lilla mörka huset till vänster) revs 1898, så det är taget före detta år, men efter 1883 då de första gatlyktorna kom.
Frimurareholmen
1890-tal
Axel Barr
2021
Christer Lässman
Klassisk vy i Örebro, från Frimurareholmen öster ut mot Borgen och Slottet. Slottet har det gamla utseendet med lägre torn och putsad fasad. Nu har slottet högre torn och stenfasad, det nyare utseendet var klart runt sekelskiftet 1900. Borgen till vänster i bild var från början Sparbankshus, efter det höll Nerikes Allehanda till där. Numer är det hotell i Borgen. Arkitektbyrån Fritz Ullrich och Eduard Hallquisth ritade borgen som uppfördes 1891.
Angarns kyrka
1948
Nils Lagergren
2023
Lisa Sahlin
Angarns kyrka, Össeby församling, Vallentuna kommun. Angarns kyrka har daterats till omkring 1280-tal, men kan vara äldre, och är troligen Upplands första och
äldsta salkyrka. Sakristian uppfördes strax därpå medan vapenhuset daterats till 1400-talet med ledning av dess portal som är typisk för uppländska vapenhus vid tiden.
Angarns kyrka är med sin form och volym bevarad i oförändrat skick sedan kyrkan uppfördes och är ett representativt exempel på medeltida kyrkobyggnader.
Össeby-Garns kyrka
1921
Ingegerd Henschen
2023
Lisa Sahlin
Össeby-Garns kyrka, Össeby församling, Vallentuna kommun
Kyrkan uppfördes under 1200-talet med vapenhus tillbyggt under 1400-talet och ligger vackert vid övre delen av Garnsviken. Kyrkan har synligt gråstensmurverk och är karaktäristisk för medeltida, uppländska romanska landsbygdskyrkor.
Kristinavägen vid Flugparken
1974
Bildkälla: Lindesbergs kulturhistoriska arkiv/Lars Hagström.
2023
Christer Folkesson
Söderqvistska villan (ofta kallat tornhuset fast vi har flera hus med runda torn i staden) på Kristinavägen 35 - många äldre lindesbergare minns det och beklagar sig då om nya tider att det revs (1975). Konditoriet till vänster gjorde att jag kunde passa in fotot.
Jag har inte kollat exakt när huset byggdes men fasadritning från 1890-talet finns i Lindesbergs kulturhistoriska arkiv tillsammans med foton angivna till "omkring 1900".
Jag gör refotografering från arkivbilder i video med övergångar, så det är väldigt exakta krav på platsen man har kameran i på nya fotot (och det blir inte helt rätt). Jag behöver ha något/några saker som finns kvar av platsen för att passa ihop dem.
Det är del i bildspelsvisning under ett årligt kommunalt kulturevenemang. Detta bildspel (video) var med förra året:
https://youtu.be/GN4gfJZoyNk
Dubbelstugan, Åsle Tå
ca 1925
okänd
2021
Anders Modig
Gammal bild visar "Dubbelstugan" som den såg ut när hembygdsföreningne bildades 1923. Sedan dess har ett antal renoveringar utförts. den sista 2021- se nya bilden.
Majes stuga, Åsle Tå
ca 1925
okänd
2022
Anders Modig
Gammal bild visar "Lella Halles Tilde" som var den sista som bodde i "Majes" stuga till ca 1940.
Ny bild efter helrenovering av tak och inredning 2022
Åsle Tå
1923
okänd
2023
Anders Modig
Den gamla bilden visar två herrar från den första styrelsen i Åsle, Mularp & Tiarps Hembygdsförening, som startades 1923. De står framför den äldsta stugan, Majes, som flyttades till Tå i början av 1700-talet.
Nya bilden visar samma vy men med renoverade vasstak på alla stugorna.
Sutme, Borgafjäll
1979
Okänd
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
Vistet i Sutme är ett höst- och vårviste från tidigt 1800-tal, beläget inom naturreservatet Norra Borgafjäll. Det består av tre bågstångskåtor, tre timrade härbren, två skjul och en jordkällare, fördelat på tre platser. Under sommaren 2024 har de tre bågstångskåtorna restaurerats.
Centralgatan
1978
Christer Lundmark
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
Enligt uppgift ska det i byggnaden ha funnits taxi, frisör, busstation med väntsal, kiosk, godsmottagning och restaurang, vissa samtidigt och i olika perioder. På bilden från 1978 syns att OK driver bensinstationen där och på ovanvåningen fanns ett matställe. Idag är det bensinstation med butik och tvätthall i byggnaden som drivs av OKQ8.
Siksjö
1975
Bengt-Åke Jonasson, Västerbottens museum
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
1842 antog riksdagen folkskolestadgan vilket innebar att alla barn blev skyldiga att förvärva bestämda kunskaper. När detta infördes fanns ingen skolplikt som vi har idag, utan snarare en läroplikt. Barnen kunde hemundervisas men behövde få sina kunskaper kontrollerade i skolan. Ansvaret var uppdelat mellan staten och socknarna, staten var ansvarig för att utbilda lärarna och församlingarna för att inrätta en skola och avlöna läraren. Även om det var en utdragen utveckling, dels på grund av brist på utbildade lärare, dels brist på pengar för att uppföra en skolbyggnad, så byggdes många skolbyggnader under andra delen av 1800-talet och början av 1900-talet. Eftersom det var svårt för barnen på landsbygden att ta sig in till närmaste stad var många små skolor, likt denna i Siksjö, vanligast. Idag används inte byggnaden men personer med kopplingar till byn har börjat undersöka hur den kan åtgärdas.
Torvsele
1979
Göte Böhlin, Västerbotten museum
2024
Alexandra Karlsson, Västerbotten museum
Under tidiga 1700-talet hade kyrkoherden och skolmästaren i Åsele fäbodar i Torvsele vilket ledde till att byn fick fast bosatta runt den platsen. Som mest har byn haft fem hushåll och den nordligaste gården är den äldsta. Daniel Danielsson fick halva Torvsele i utbyte mot sitt bygge i Volgsjö och uppförde där gården som sedan gick i arv genom släkten.
Bryggaregatan
1971
Bertil Ekholtz, Västerbottens museum
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
Åsele sjukhem uppfördes i början av 1970-talet och fotografen Bertil Ekholtz från Västerbottens museum var på plats och fotograferade under flera tillfällen. Både själva uppförandet av byggnaderna och det färdiga resultatet både interiört och exteriört. Idag finns Åsele hälsocentral och folktandvård på platsen.
Stallgatan
1972
Ingemar Löfgren, Västerbottens museum
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
Under 1950–60-talen flyttades flertalet byggnader till hembygdsområdet i Åsele, en av dem var Sörnoretgården som tidigare ägdes av Krylén och P.J. Näslund, båda vars härkomst var Sörnoret. Idag finns flera utställningar i byggnaden.
Bygdsiljum klubbhus
1978
Sune Jonsson, Västerbottens museum
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
IFK Åkullsjön vinner mot Klintarna (Överklinten) med 3–0. Lagen spelar i division 6 Umeå norra och matchen spelas i Bygdsiljum. IFK Åkullsjön har ingen fotbollsplan som är godkänd för spel i serien och spelar därför sina hemmamatcher på andra idrottsanläggningar. Anläggningen används fortfarande.
Storgatan
1978
Sune Jonsson, Västerbottens museum
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
1954 förvärvade ASEA lokalerna från massafabriken, som lagts ner några år tidigare, för att tillverka bakelit. Det gav en ny skjuts för Robertsfors och 1967 bildades även Skandiamant som producerade syntetiska industridiamanter. I och med detta behövdes fler bostäder, men även ett centrum. 1969 uppfördes centrumanläggningen ritad av Torkel Sjöström. Robertsfors är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården där centrumanläggningen är ett av uttrycken som beskriver den utveckling samhället gjort från 1700-tal till 1900-tal. Idag brukas byggnaderna av ett flertal företag.
Rickleåvägen
1978
Sune Jonsson, Västerbottens museum
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
1759 började järnbruket byggas upp i Edfastmark, nuvarande Robertsfors. Orten passade perfekt för drift av järnbruk. Det fanns tillgång till skog för att tillverka kol som kunde driva masugnen och tillgången till vatten, både som vattenkraft och för billiga transporter, var god. För vattenkraft till driften av masugnen fanns Rickleån som med tiden även drev de smedjor, hammare och elkraftverk som byggdes på platsen. Under åren har bruket utvecklats och arbetarbostäder har uppförts efter behov. Enligt uppgift är dessa arbetarbostäder uppförda under 1790-talet.
Kyrkogatan, Nysätra
1975
Bertil Ekholtz, Västerbottens museum
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
Mellan åren 1707 och 1710 uppfördes Nysätra kyrka och den har genomgått stora yttre förändringar sen dess. Det finns foton och teckningar som tyder på att kyrkan varit rödmålad med stående locklistpanel under 1800-talet. På byggnaden låg ett spåntak, fönsterbågar och taklist var vitmålade. 1892–1893 gjordes under en renovering stora förändringar. I samband med den fick kyrkan sin nuvarande liggande och stående panel, hörnlisener, fönstrens profilerade överstycken, färgsättningen ändrades till vitt och det lades svartmålad plåt på taket. 1986 byttes det målade plåttaket ut till ett tak med kopparplåt.
Häradsvägen
1971-1972
Göte Böhlin, Västerbottens museum
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
1814 blev Degerfors kyrkby (dagens Vindeln) tingsplats och sannolikt tillkom ett tingshus i samband med det. 1877 byggdes tingshuset ut, det gick från envåningshus till två, tingssalen byggdes ut mot väster samt en förstuga uppfördes på östra sidan. Det var i samband med det som timmerbyggnaden kläddes med omväxlande panel. 1889 uppfördes verandan med dess snickerier. Byggnaden är sedan 1971 skyddat som byggnadsminne och brukas idag som privatbostad.
Verkstadsvägen
1976
Okänd
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
Furuviksområdet är Lyckseles första utpräglade industriområde. År 1941 byggdes en kolningsanläggning och 1943 en acetonfabrik, den som syns på bilden. Redan 1949 lades verksamheten ner. SDA fortsatte verka på området, 1952 startades en försöksstation för att utveckla och prova mekanisering av skogsbruk. Försöksverksamheten lades ner på 1970-talet. Idag verkar ett antal industrier på området.
Lyckselevägen, Kristineberg
1972
Katarina Ågren, Västerbottens museum
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
Under 1930-talet växte ett samhälle fram i Kristineberg i samband med att malmfyndigheter hittats i trakten. 1940 öppnades Kristinebergsgruvan. Fram till 1991 var ett anrikningsverk verksamt och i samband med nedläggning av det avfolkades samhället och olika typer service försvann från orten. Under 2020-talet har Boliden valt att satsa på utvidgning av gruvan och byn är på tillväxt, mycket tack vare engagerade bybor.
Generalsvägen, Sävar
1973
Göte Böhlin, Västerbottens museum
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
Den första bilden är tagen 1973 och den bron byggdes 1920–1923. 2006 ersattes den av bron som idag finns på platsen, en träbro av hängverkskonstruktion.
Sjöbovägen, Täfteå
Cirka 1970
Håkan Karlsson
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
I Täfteå har fisket haft en stor betydelse historiskt. Bönderna har varit så kallade fiskarbönder och har kombinerat jordbruk med fiske vilket präglade deras näringsmönster under förindustriell tid. Den fångst som inte gick åt i hushållet byttes inne i staden mot spannmål eller andra varor. 1914 fanns 32 fiskare i byn och det var den fiskeplats längs Västerbottenskusten som sålde mest färskströmming. Det var även då det första salteriet och rökeriet startade i Täfteå. Efter 1950-talet fick fisket och insaltningen mindre betydelse, fram till 1970-talet producerades lutfisk.
Hössjö by
1974
Sune Jonsson, Västerbottens museum
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
Hössjö by är belägen några mil utanför Umeå stadskärna. Under 1700-talet var Hössjö en radby, det vill säga att bebyggelsen stod i rad längs byvägen, men under Laga skifte 1855 upplöstes den. Idag är bebyggelsen i Hössjö blandad mellan traditionell äldre bebyggelse från jordbruken på 1800-talet och modernare bebyggelse. Byn kan delas upp i två delar och mellan dessa ligger ett odlingslandskap i öppen dalgång, vilken syns närmast i bild.
Rådhustorget
1977
Lars-Åke Stomfelt, Västerbottens museum
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
Rådhuset sett från Rådhustorget i Umeå. På bilden syns människor med plakat som demonstrerar för bevarandet av skogsdungen i Ålidhem, de så kallade ”Ålidhemskravallerna”. Rådhuset grundlades 1890 och ritades av Umeås första stadsarkitekt, Fredrik Olaus Lindström. Byggnaden är sedan 1981 skyddat som byggnadsminne. Idag innehåller byggnaden en restaurang samt fest-, ceremoni- och konferensrum.
Backenvägen
1970
Göte Böhlin, Västerbottens museum
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
1893 uppfördes kommunalhuset på Backen i Umeå. Det låg mitt emot nuvarande Backenskolan och var en byggnad i trä med både stående och liggande panel. Kommunalhuset var en viktig samlingsplats för folket och användes bland annat till söndagsskola, byastämmor, konfirmandutbildning, kommunal- och kyrkostämmor mm. 1928 samlades ca 400 jordbrukare i kommunalhuset och diskuterade en sammanslutning för rättvisare ersättning för jordbrukets råvaror – en av Sveriges första fackliga organisering av bönder. På ovanvåningen fanns ett folkbibliotek och byggnaden har även i perioder använts som skola. 1970 revs byggnaden och idag står seniorhus på platsen.
Renmarkstorget
1977
Okänd
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
7–8 maj 1977 anordnades Umeå musikkalas. Personerna på bilden spelade framför fontänskulpturen som är ritad av Stig Lindberg och utförd av keramikern Eje Öberg. Skulpturen är utförd i koppar och placerad på Renmarkstorget i Umeå. Den tillkom 1976, ett par år efter att torget tagits i bruk.
Kummelby kyrka
1958
Armin Tuulse
2025
Lotta Eriksson Kockum
Den första bilden visar den då nybyggda Kummelby kyrka ritad av Sollentunas dåvarande stadsarkitekt Lage Knape. Kyrkan byggdes ut på 1970-talet men på 1990-talet identifierades stora problem med kyrkans grundläggning och det beslutades att den skulle rivas. I december 2000 invigdes en ny kyrka på samma plats. Den nya kyrkan är ritad av arkitekterna Anna Axberg Olsson och Hans Birkholz, Byrån för Arkitektur och Urbanism, BAU.
Sankt Eskils kyrka
1957
Harry Runqvist
2025
Lotta Eriksson Kockum
Den äldre bilden visar S:t Eskils kyrka byggd som kapell 1937 och utvidgad 1957. Den äldre kyrkan revs för att ge plats åt en ny större kyrkobyggnad som invigdes 1994. Den nya kyrkan i postmodern stil är ritad av arkitekt Janne Feldt.
Kv. Skepparen 20, Villagatan
1920
Matilda Ranch
2025
Britt-Marie Lennartsson
Denna byggnad uppfördes som missionskyrka 1906–07 och ritades av arkitekt Gottfrid Ljunggren. Det äldre fotot är hämtat från Hallands kulturhistoriska samlingar och är taget omkring 1920 när järnvägen genom Varberg flyttades till sitt nuvarande läge, från en dragning närmare havet.
Kv. Berget 1, Västra vallgatan 25
1910-tal
Matilda Ranch
2025
Britt-Marie Lennartsson
Detta fantasifulla hus byggdes 1906–07 och ritades av arkitekt Gottfrid Ljunggren. Huset är välbevarat men för några årtionden sedan smögs ytterligare en våning in i arkitekturen.
Rådhusgatan 35, kvarteret ABC-Boken
1910
Fotograf okänd/Stiftelsen Jamtlis fotosamling
2024
Filip Kyldal/Olof Edin/Stiftelsen Jamtli
Rådhusgatan 35 – Södra skolan
Stadens befolkningstillväxt under det sena 1800-talet nödvändiggjorde fler skollokaler, Södra skolan uppfördes därav under åren 1891 - 1893 med en påkostad exteriör i två våningar, ritad av Adolf Kjellin. År 1914 tillkom en våning på byggnaden men har utöver det mestadels förändrats invändigt när byggnaden år 1985 ändrade användning från skola till specialbostadshus. Idag går knappt att se att en tredje våning tillkommit, även när man ser byggnaden på nära håll.
Fisketorget
1975
Troligen Erik Björnänger, dåvarande Älvsborgs länsmuseum
2025
Dag Widmark
Fisketorget i Vänerborg. Trots stora protester revs Strömmerska huset och huset intill, under Byggnadsvårdsåret 1975, för att ge plats åt länsstyrelsens nya administrationsbyggnad. Anar man ett försök att anpassa takets utformning efter det som revs?
Stömmerska huset uppfördes på 1840-talet av handlare J Spaak. På 1850-talet köptes huset av sekreteraren C Fries. På 1870-talet övertogs fastigheten av den kände källarmästaren och krögaren Anders Fredrik Strömmers - därav namnet Strömmerska huset. En av husets mer kända hyresgäster var rådmannen Albert Carlsson - förebilden till Rådman i Birger Sjöbergs diktning - som avled här 1912.
Stortorget, Östersund
1969
Hallings foto/Stiftelsen Jamtlis fotosamling
2024
Filip Kyldal/Olof Edin/Stiftelsen Jamtli
Stortorget - Grand Hotel - Storsjöteatern
På samma plats som Storsjöteatern idag ligger på Stortorget låg tidigare Grand Hotel mellan åren 1888 och 1974. Hotellbyggnaden revs för att ge plats åt en modern hotell- och teaterbyggnad samt möjliggöra breddning av Storgatan för att möta nya behov till följd av ökad bilism.
Storsjöteatern uppfördes år 1976 och har sedan dess byggts till ytterligare. Utöver den glasinklädda konstruktionen i byggnadens mitt har även byggnadens västra del byggts till.
Vad anser du, har platsen förändrats till det bättre eller sämre sedan Grand Hotel revs?
Prästgatan
1868
Fotograf okänd/Stiftelsen Jamtlis fotosamling
2024
Filip Kyldal/Olof Edin/Stiftelsen Jamtli
Prästgatan - Länsfängelset
I början av Prästgatan (nuvarande kvarteret Lasarettet 1) låg Länsfängelset som var i bruk mellan åren 1861 - 1969 och revs 1970, efter att byggnadsminnesförklaringen från 1935 hävdes, för att lämna plats åt ett nytt sjukhus.
Länens cellfängelser förändrades ett flertal gånger under 1900-talet när det inhumana i fullständig isolering blev uppenbar, som cellstraffet innebar. Cellfängelsernas tid var därmed förbi, vissa finns dock kvar och används på ett fåtal orter. En del har även omvandlats till hotell, vandrarhem eller lokala kulturcentra.
Byggnadsminnesförklaring är det starkaste skydd som en byggnad kan ha, var det rätt att ta bort skyddet och riva fängelset? Kunde man ha gjort på något annat vis?
Ystad Sandskog
Ca 1887
Okänd/YB kulturhotell
2024
Charlotte Lundgren
Villa Hälsan-uppförd av änkefrun Caroline Schönbeck och ritad av Ystads förste stadsarkitekt Peter Boisen, och är ett exempel på den badortsarkitektur som kännetecknade de första husen som byggdes i Ystad Sandskog under 1800-talets andra hälft.
Ystads Allehandas kontor, kvarter Ottiliana. Hörnet Lilla Norregatan-Sladdergatan.
sent 1800-tal
Axel Carlbom
2023
Karl Ekberg
Ystads Allehandas kontor, kvarter Ottiliana. Hörnet Lilla Norregatan-Sladdergatan.
Östersunds Centralstation
1917
Fotograf okänd/Stiftelsen Jamtlis fotosamling
2024
Filip Kyldal/Olof Edin/Stiftelsen Jamtli
Stationsplan 1 - Järnvägsstationen
Stationshuset byggdes år 1879 i en symmetrisk rektangulär planutformning i två våningar, helt i trä, med ett valmat plåttäckt tak. Stationshuset är ritat av Adolf Wilhelm Edelsvärd, född i Östersund, som vid tiden var chefsarkitekt vid Statens Järnvägars arkitektkontor. Stationshuset har under både 1800-, och 1900-talen byggts till och moderniserats, och så sent som 1990 skedde en omfattande upprustning både ut- och invändigt.
Byggnaden i vinkel mot stationshuset uppfördes år 1901 efter ritningar av Folke Zettervall som övertog posten som SJ:s chefsarkitekt efter Edelswärd. Byggnaden innehöll ilgodsmagasin, expeditioner och en bostadslägenhet och sammanbyggdes senare med stationshuset. Redan 1917 brann det i byggnadens vindsvåning men återställdes kort därefter till sitt nuvarande utseende. Stationshuset är sedan år 1986 skyddat som byggnadsminne.
Karby
1972
Sven A Bayard
2024
Natalia Perkova
Karby gård, manbyggnaden norrifrån
Järnvägsgatan / Presidentgatan
1950-talet
Almquist & Cöster, Hälsingborg
2014
Michael Johansson
Dessa 2 bilder finns som del i ett bildspel med några andra bilder från Malmberget där bilderna tonas in i varandra.
Kan hittas på Youtube med sökorden "Malmberget förr och nu"
Eller direktlänk https://youtu.be/nZ2aq6-gnks?si=_M2GWbJUgS9P6E6H&t=1
Ånimskog
1974
Erik Björnänger
2024
Lars Bergström
Åren efter byggnadsvårdsåret 1975 genomfördes kulturhistoriska byggnadsinventeringar i Åmåls kommun. Av länsmuseet i dåvarande Älvsborgs län. Den då välbevarade lilla gården med den genuina dalslandsstugan från 1830-talet utvärderades som särskilt kulturhistoriskt värdefull. Idag finns tyvärr ingen av byggnaderna på gården kvar. Ett öde som mött många av landets äldre gårdsmiljöer.
Kvarteret Västerås
1960
Allan Olsson
2023
Göran Lindgren
Saluhallen stod klar 1908 på platsen där stadens fisktorg tidigare legat. Byggnaden revs 1960 och ersattes så småningom av en hotellbyggnad.
Frimurarhotellet, västra Vallgatan 1, Kvarnholmen
1986
Ola Lejonborn
2024
Elsa Blomberg
Proviantgatan 12A, kv Bagaren, Kvarnholmen
1971
Okänd
2024
Elsa Blomberg
Norra Långgatan 78, kv Repslagaren, Kvarnholmen
1980
Ola Lejonborn
2024
Elsa Blomberg
Fiskaregatan 52, kv Bokbindaren, Kvarnholmen
1970
Kalmar Läns Museum
2024
Elsa Blomberg
Fiskaregatan 1-5, Tripp Trapp Trull
1970
Kalmar Läns Museum
2024
Leon Lennqvist, Aiden Jones
Ölandsgatan 23, Dahmska huset
1976
Kerstin Pettersson
2024
Leon Lennqvist, Aiden Jones
Rosenlundska huset, Södra långgatan 40
1976
Kerstin Pettersson
2024
Leon Lennqvist, Aiden Jones
Fiskaregatan 52-58
1975
Kerstin Pettersson
2024
Leon Lennqvist, Aiden Jones
Hantverkshuset, Kaggensgatan 3
1974
Ola Lejonborn
2024
Leon Lennqvist, Aiden Jones
Kvarnholmen, Stortorget
1969
Ola Lejonborn
2024
Leon Lennqvist, Aiden Jones
Carstenska gården, Storgatan 20B
1975
Kerstin Pettersson
2024
Leon Lennqvist, Aiden jones
Storgatan
1973/74
Okänd/ Västerbottens museum
2024
Alexandra Karlsson/ Västerbottens museum
Kv Neptun 5
1975
Peder Mellander/Clary Andersson
2024
Andreas Lund
"Kommunen vill riva" finns noterat på inventeringsprotokollet från 1975. Fastigheten Neptun 5 liksom grannfastigheten Neptun 4 längs Föreningsgatan står dock fortfarande kvar. Samtliga byggnader på fastigheten är uppförda under perioden 1880-1900 varav det lilla huset längs Österlånggatan är äldst. Sedan inventeringen 1975 har bland annat huvudbyggnadens skyltfönster åt Föreningsgatan ersatts med fönster liknande de på andra våningen. Idag finns frisersalong, butikslokal och hyreslägenheter i byggnaderna. Fastigheten är en betydelsefull representant för Trollhättans tidiga stadsbebyggelse. Stora delar av framförallt träbebyggelsen var redan riven vid inventeringen 1975 och mer försvann strax därefter. Dessa återstående byggnader får därför ses som extra värdefulla ur kulturhistorisk synvinkel.
Kvarteret Duvan 6:1
1975
Peder Mellander/Clary Andersson
2024
Andreas Lund
Duvan 6 längs Lilla Håjumsgatan i Trollhättan består av ett bostadshus i trä från 1850-talet, lillstuga från 1880-talet, ett bostadshus i tegel från 1925 samt uthus från ungefär samma tid. Intressant är hur framförallt det äldsta huset "blivit kvar" och dessutom är äldre än stadsplanen för området men ändå kommit att passa in i rutnätsplanen. Fastigheten kan också ses som en representant för hur stora delar av Trollhättans stadsbebyggelse kunde se ut kring början av 1900-talet. En del förändringar har skett sedan inventeringen 1975 men fastigheten får ses som ett betydelsefullt inslag i stadsbilden.
Ronneby
,
Ronneby socken
1975
Sydbild, genom Blekinge museums arkiv
2025
Blekinge museum
Knut Hahnskolan
Kallinge
,
Kallinge socken
1974
Erik Orviste
2025
Blekinge museum
Kalleberga livs.
Ronneby Brunnspark
,
Ronneby socken
1975
Okänd, Sydöstrans arkiv genom Blekinge museums arkiv
2025
Blekinge museum
Byggnadsminnet Italienska villan.
Gummagölsmåla
,
Öljehult socken
1975
Okänd, Blekinge museums arkiv
2025
Blekinge museum
Mangårdsbyggnad uppförd 1854.
Eringsboda
,
Eringsboda socken
1975
Christer Peterson
2025
Blekinge museum
Eringsboda hotell.
Ynde
,
Sölvesborg socken
1973
Sven Ove Lundberg, Digitalt museum
2025
Blekinge museum
Ynde hållplats.
Sölvesborg
,
Sölvesborg socken
1971
Ingemar Atterman
2025
Blekinge museum
Stora torg i Sölvesborg. Längst till vänster ligger rådhuset.
Krokås
,
Mjällby socken
1973
Jan Sandström
2025
Blekinge museum
Krokås hamn.
Nogersund
,
Mjällby socken
1976
Ylva Haasum
2025
Blekinge museum
Fryshuset i Nogersunds hamn.
Mjällby
,
Mjällby socken
1974-75
Thorsten Petersson
2025
Blekinge museum
Elföretaget Elektras lokal i fd Mjällby stationshus, Listerlandet.
Olofström
,
Olofström kommun
1970-talet
Okänd, tillhandahållen av Annika Blissing
2025
Blekinge museum
Vy över viadukten mot Volvofabriken.
Olofström
,
Olofström kommun
1970-talet
Okänd
2025
Blekinge museum
Verkstad
Olofström
,
Olofström kommun
1970-talet
Okänd, tillhandahållen av Annika Blissing
2025
Blekinge museum
Storgatan, vy mot öster.
Kyrkhult
,
Olofström kommun
Cirka 1970
Jan Ottosson
2025
Blekinge museum
Vy mot öster, mot kyrkan.
Jämshög
,
Olofström kommun
Efter 1972
Okänd, Jämshög hembygdsförening
2025
Blekinge museum
Jämshög Bygata, vy mot norr.
Trossö
,
Karlskrona
1975
Okänd, Sydbild, Karlskrona
2025
Blekinge museum
Korsningen Borgmästaregatan/Västra Prinsgatan. Till höger ligger byggnadsminnet Södööska gården. Notera Volvo P1800 (ägdes av marinbaschefen). Bakom denna kommer en SAAB 99 sedan (originalversionen).
Lyckeby
,
Karlskrona kommun
1972
Okänd, Sydbild, Karlskrona
2025
Blekinge museum
Medborgarhuset i Lyckeby
Kungsplan
,
Karlskrona
1972
Erik Jovenius
2025
Blekinge museum
Fribergska huset
Kungsmarken
,
Karlskrona
1975
Okänd, Sydbild, Karlskrona
2025
Blekinge museum
Motionerande personer på Kungsmarken.
Troligen tagna som reklambilder för HSB.
Göksjöholm
,
Karlskrona kommun
1974-75
Thorsten Petersson
2025
Blekinge museum
Mangårdsbyggnad
Trensum
,
Hällaryd socken
Efter 1975
Okänd, Sydöstrans fotoarkiv, deponerat till Blekinge museums arkiv.
2025
Blekinge museum
Trensums möbelfabrik.
Lycke
,
Hällaryd socken
1974-75
Thorsten Petersson
2025
Blekinge museum
Ryggåsstuga.
Mieån
,
Karlshamn
1972
Arne Andersson
2025
Blekinge museum
Vy norrut över Mieån.
Kungsgatan i Karlshamn
,
Karlshamn
1974-75
Okänd. Blekinge museums arkiv.
2025
Blekinge museum
Kvarter Sölvesborg 18, Kungsgatan i Karlshamn.
Janneberg
,
Karlshamn
1974-75
Okänd. Blekinge museums arkiv.
2025
Blekinge museum.
Jannebergs kvarn, norr om Karlshamn.
Geijersgatan
,
Forshaga
1950-tal
Nils Möller
2025
Jenny Brantestad
Vy mot flerbostadshus längs del av Geijersgatan i Forshaga.
Korsningen Bergstigen och Storgatan
,
Forshaga
1950-tal
Nils Möller
2025
Jenny Brantestad
Korsningen Bergsstigen och Storgatan i Forshaga.
Älvdalsvägen
,
Deje
1950-tal
Nils Möller
2025
Jenny Brantestad
Före detta bilverkstad och bensinstation numera bostadshus.
Wasafabriken, numera Barilla
,
Filipstad
1945-55
Okänd
2025
Sofia Fredriksson
Wasabröds fabrik i Filipstad, numera ägd av Barilla. Fabriken har byggts ut i flera omgångar sedan uppförandet.
Sveagatan 112
,
Grums
Sent 1950-tal
Nils Möller
2025
Sofia Fredriksson
Fotot visar en tidigare kiosk som fans på hörnet av fastigheten på Sveagatan 112 i Grums. Kiosken är idag borttagen och fasaderna på byggnaderna delvis förändrade. På den nya bilden kan man se två markeringar vid grunden som det enda spåret av att kiosken funnits på platsen.
Västanfors
,
Fagersta
1880-1919
Okänd
2022
Edit Boman
Handelsbanken i Västanfors, Fagersta, har inte ändrats mycket med åren utan är än idag en pärla i orten. Fram till 2020-talet hade Handelsbanken fortfarande kontor i byggnaden.
Brinellvägen
,
Fagersta
1961
Okänd
2022
Edit Boman
Centrala Fagersta utvecklades expansivt under 1900-talets mitt, med en stor del bebyggelse som uppfördes under 1940- och 1950-talet. På bild ser vi ett lamellhus uppförd längs Brinellvägen i centrala Fagersta.
Lappstaden
,
Arvidsjaur
1931
Holger Groth
2025
Rúnar Gudmundsson, Norrbottens museum
Lappstaden är en samisk kyrkstad uppfört under 1700-tal till nutid. Kåtor och härbren är privatägda. Lappstaden har samiskt ursprung, visar på en samisk byggnadstradition och är byggnadsminne sedan 1976. Det gick inte att återskapa samma fotovinkel och -position som på det äldre fotot då sikten idag skyms av höga björkar. För att komma så nära originalbilden som möjligt användes därför drönare från närmre avstånd och aningen högre höjd..
Röda Kvarn
,
Övertorneå
1973
Bert Persson
2025
Rúnar Gudmundsson
Byggår 1914. Nuvarande ägare Länsstyrelsen i Norrbottens län. Verksamhet bedrivs av lokala föreningen Röda Kvarn i Övertorneå AB. Byggnadsminne sedan 1998. Byggnaden uppfördes som nöjeslokal för dans, filmvisning och revyer. År 1936 byggdes den om till biograf. Idag används lokalen huvudsakligen som repetitionslokal för musikgrupper, samt som teater- och konsertlokal. Refotograferingen försvårades av en ny garagebyggnad som står på platsen där den äldre bilden fotades. För att återskapa fotografiet användes därför drönare.
Källbacka
,
Älvsbyn
Före 1907
Fia Engelmark
2025
Rúnar Gudmundsson
Bildserie 2 av 2 på Källbacka. Byggår 1894. Byggnaden uppfördes som privatbostad för en läkare vid namn Lundgren. Därefter blev Källbacka jägmästarbostad för Domänverket. Nuvarande ägare Sveaskog som nyttjar byggnaden som kontorslokal. Statligt byggnadsminne sedan år 1992. Numera byggnadsminne i enlighet med Kulturmiljölagen. Den äldre bilden är ett vykort stämplat 1907 och är fotad från de övre ljudluckorna på klocktornet till Älvsby kyrka. Vid refotografering från klocktornet skyms Källbacka idag helt av höga björkar.
Källbacka
,
Älvsbyn
Troligen omkring 1900-1915
Sannolikt Fia Engelmark
2025
Rúnar Gudmundsson
Bildserie 1 av 2 på Källbacka. Byggår 1894. Byggnaden uppfördes som privatbostad för en läkare vid namn Lundgren. Därefter blev Källbacka jägmästarbostad för Domänverket. Nuvarande ägare Sveaskog som nyttjar byggnaden som kontorslokal. Statligt byggnadsminne sedan år 1992. Numera byggnadsminne i enlighet med Kulturmiljölagen. Den äldre bilden är fotad på en hög höjd från en backe, alternativt från en byggnad som inte finns längre. Sikten mot byggnaden är idag begränsad på grund av björkar. För att byggnaden ska synas blev det därför nödvändigt att flytta fotopositionen betydligt närmre byggnaden och använda sig av vidvinkeloptik. För att behålla den äldre bildens höjdvinkel användes en drönare.
Pontusbadet
,
Luleå
1957
Rune Espling
2025
Rúnar Gudmundsson, Norrbottens museum
Byggår 1957. Byggnaden ritades av arkitekterna Ericson, Gynnerstedt och Ågren. Byggnadsminne sedan 2003. På grund av förändringar i närmiljön – staket och växtlighet som begränsar sikten - är den nya bilden fotad på ett kortare avstånd.
Englundsgården
,
Kalix
Omkring slutet av 1860
Okänd
2025
Rúnar Gudmundsson, Norrbottens museum
Gården ska ha anor från 1600-talet. Mangårdsbyggnaden har bedömts vara byggd någon gång under 1700-talet. Nuvarande ägare Stiftelsen Englundsgården. Byggnadsminne sedan år 1964. Skyddsbestämmelser reviderade 2015.
Haparanda stationshus
,
Haparanda
Omkring 1915-1925
Mia Green
2025
Rúnar Gudmundsson, Norrbottens museum
Byggår 1917. Ritad av arkitekt Folke Zettervall. Nuvarande ägare Stationsfastigheter i Boden AB. Bilden är tagen med drönare då en stängd grind gjorde det omöjligt att fotografera från samma plats som det äldre fotot var taget. Stationshuset blev byggnadsminne 1986.
Bodens järnvägsstation
,
Boden
Omkring 1910
Östling & Andersson
2025
Rúnar Gudmundsson, Norrbottens museum
Byggår 1893. Ritad av arkitekt Folke Zettervall. Nuvarande ägare Stationsfastigheter i Boden. Statligt byggnadsminne från 1986. Byggnadsminne i enlighet med Kulturmiljölagen sedan 2001.
Hängengården
,
Glommersträsk
Omkring 1950
Okänd
2025
Rúnar Gudmundsson, Norrbottens museum
Uppförd år 1804 och flyttad till sin nuvarande plats år 1810. Mangårdsbyggnaden är från 1826. Skyddat som byggnadsminne sedan år 2001. Nuvarande ägare Glommersträsks hembygdsförening. Gårdsmiljö med mangårdsbyggnad, bagarstuga, loftbod, kornbod, avträde, vedbod, Käckboden, benstamp, skvaltkvarn och långloge.
Drottninggatan
,
Örebro
1970-tal
Okänd
2025
Kicki Söderback
Till höger i bilderna syns det så kallade Fenixhuset, en av få byggnader som klarade sig från stadsbranden 1854 i Örebro stadskärna. Till vänster syns Stora Hotellet som 2025 täcks av byggställningar i samband med en ombyggnation.
Gullberna
,
Karlskrona
1988
Okänd från Sydöstrans Fotoarkiv
2025
Noah Elmgren
Minigolfbanorna på Gullberna sjukhusområde, till höger om vägen, har ersatts av bostadshus och parkeringsplatser. Bokträdet, till vänster på bilden, står kvar. På vägen har farthinder byggts.
Gullberna
,
Karlskrona
1968
Gun Wilstadius/Blekinge museum
2025
Noah Elmgren
Gullberna stationshus har rivits. Stationsområdet verkar idag fungera som ett upplag. Klockan på järnvägsstolpen har försvunnit. Kungsmarkens A-hus står kvar liksom den höga skorstenen till höger om huset. Framför skorstenen har en vit utsmyckning tillkommit.
Olof Palmes torg
,
Örebro
1975
Okänd
2025
Kicki Söderback
Till vänster i bilderna syns Medborgarhuset som stod färdigt 1965 efter ritningar av Erik och Tore Ahlsén. I bilden från 1975 syns Norlings bryggeri som trots protester revs 1979. I bilden från 2025 syns byggnaden som uppfördes för stadsbibliotek 1979. Sedan 2021 finns stadsbiblioteket i nya lokaler inom Kulturkvarteret.
Ånäsgatan och Hertig Karls Allé
,
Örebro
1975
Kånnemyr
2025
Kicki Söderback
Bilden från Örebro Stadsarkiv, tagen 1975, har namnet "Rivningshus vid Ånäsgatan". Bilden från september 2025 visar samma byggnad som finns kvar än idag.
Gullberna
,
Karlskrona
2005
Jonas Eckerbom, Karlskrona
2025
Noah Elmgren
På Gullberna sjukhus tidigare trädgårdsanläggning, nedanför överläkarvillorna, byggs år 2005 nya bostäder. År 2025 finns områdeskartan fortfarande kvar. Bokhäcken till höger om tavlan har växt upp och genom häcken skymtar de nya husens fasader och tak.
Gullberna
,
Karlskrona
1986
Ingmar Johanson, Karlskrona
2025
Eskil Larsson
Konditoriet och kiosken på Gullberna sjukhusområde har ersatts av Karlskrona Kompetenscentrum (KKC) och lunchrestaurangen Bistro Berna. Klockan över kiosken har bytts ut. I den bortre delen av bilden, till vänster, skymtar bostadshus som har tillkommit.
Gullberna
,
Karlskrona
1974
Okänd
2025
Milo Lewenhagen Debie
Stugorna på Gullberna koloniområde, till vänster och höger om vägen, har rivits. Ungefär där stugorna stod finns numera en betongbro, på vilken infartsleden Österleden går. Några fruktträd finns kvar. Delar av Gullberna koloniområde återstår.
Gullberna
,
Karlskrona
1986
Gunnar Frennesson, Sydöstran
2025
Milo Lewenhagen Debie
Sjukhusskyltarna på Gullberna har ersatts av skyltar som visar vägen till parkering och förskola samt av en postlåda. Parkeringen har tillkommit. I den tidigare vårdpaviljongen finns numera Karlskrona kommuns Avdelning lärande och hälsa samt korttidsverksamheten Måsskär.
Gullberna
,
Karlskrona
Före 1967
Olle Olsson/Föreningen Gamla Carlskrona
2025
Delilah/David Myrén
”Blå huset”, som innehöll Gullberna sjukhus personalbostäder, är till det yttre sig ganska likt: 1950-tals-funkis med till exempel släta fasader, mycket ljusinsläpp och sinusplåt eller smidesstaket på balkongerna. På markplan har de tre garagen, i den främre delen av byggnaden, ersatts av större fönster. Framför byggnaden har två miljöhus byggts.
Gullberna
,
Karlskrona
1980-talet?
Okänd.
2025
Daniel Bjurhem
Fondbyggnaden på Gullberna sjukhus centrala torg inrymde bland annat samlingssal, gymnastiksal och personalmatsal. Byggnaden är byggd i 1950-tals-funkis med släta fasader och stora sammanhängande fönsterpartier. Fasadarmaturen på balkongen är sannolikt original men har bytts ut på våningen under. På fasaden, i anslutning till entrén, sitter numera skyltar för de hälsoverksamheter som finns i byggnaden. Det regelbundna rutmönstret på torgytan har ersatts av asfalt och marksten.
Julita gård
,
Julita
1900
E Lindblom
2025
Fredrik Ehlton
Bilderna visar platsen för Arthur Bäckströms friluftsmuseum "Julita skans". Arbetet startade 1906 då den gamla smedjan, som syns på bilden, byggdes om och fylldes med föremål ur Bäckströms samling.
Den äldre bilden visar Mauritz Larsson vid tyglarna. På bilden syns också kusken Christian Karlssons söner, Olle och Pelle. Bakom ekipaget syns den gamla smedjan innan ombyggnaden. Vid tiden så är det den enda byggnaden som finns på platsen, under 1910-talet flyttas ett tiotal byggnader ner till platsen. Hela området färdigställs inte förrän 1932 då det så kallade Skansenmuseet och Skansenkyrkan står klara.
Bringetofta kyrkby
,
Bringetofta
1929
Mårten Sjöbeck
2025
Anders Franzén
Bringetofta kyrkby med omgivande landskap är av riksintresse. Sedan Mårten Sjöbeck fotograferade miljön har växtligheten tilltagit, men kyrkstallet från 1923 står kvar liksom sockenstugan som skymtar till höger.
Teatergränd
,
Ystad
Före 1907
Okänd
2025
M Håkansson Stenman
Teatergränd mynnar ut mittemot Ystads teater som uppfördes under åren 1893–1894 efter ritningar av stadsarkitekt Peter Boisen.
Stora Västergatan
,
Ystad
Okänt
Okänd
2025
M Håkansson Stenman
I bildens mitt syns det Ulfbergska huset som fått sitt namn efter regementsläkaren Johan Erik Ulfsberg (1767-1835) som bodde här i 1800-talets början. Till höger om huset syns Långgatan medan Stora Västergatan fortsätter in till vänster om huset.
Västerportstorg
,
Ystad
före 1925
Okänd
2025
M Håkansson Stenman
Här fanns förr den västra stadsporten, därav platsens namn. Till vänster syns Klintehus uppfört 1849. 1898 byter Klintehus ägare och ryttmästaren och från 1907 majoren vid Skånska dragonregementet Robert De La Gardie tar över. 1910 utnämns De La Gardie till landshövding för Malmöhus län. Till höger skymtar Krumlindes gård uppförd på 1750-talet. Den var placerad precis innanför stadsporten.
Pottmakaregränd
,
Ystad
Okänt
Okänd
2025
M Håkansson Stenman
Korsvirkeslängan till vänster i bild revs 1963 och ersattes av det gula nybygget i korsvirkespastisch.
Besökaregränd, Piparegränd
,
Ystad
Okänt
Okänd
2025
M Håkansson Stenman
I byggnaderna i bildens mitt drev Per Helsa under 1900-talets första halva läskedrycksfabrik. Idag finns det restaurang och olika affärsverksamheter i byggnaderna som är Nordens äldsta korsvirkeskvarter. När polisen i Ystad införskaffade sin första polisbil, en Volvo PV 60 så fick den sitt garage bakom portarna som syns i bild.
Kyrkogårdsgatan
,
Ystad
1940-tal
Okänd
2025
M Håkansson Stenman
Husens byggår 1944-45. Byggmästare Erik Nilsson.
Nattmansgränd
,
Ystad
Okänt
Okänd
2025
M Håkansson Stenman
Som den äldre bilden förkunnar är detta hörnet av Apgränd, Pilgränd och Nattmansgränd. Nattmansgränd som namn härstammar från 1750-talet och Nattmannen var den som hjälpte bödeln samt tog hand om döda hästar, grisar och kor. När Televerket byggde nytt 1954 försvann hela Nattmansgränd. Nattmansgränd är den gata som skymtar till höger vid huset med gatlyktan på den äldre bilden.
Pilgränden
,
Ystad
1928
Gustaf Wernersson Cronquist
2008
M Håkansson Stenman
1928 besöker amatörfotograf Gustaf Wernersson Cronquist (1878-1967) Ystad. Alla bilder är tagna vid samma tillfälle, den 12 juli 1928.
Det unika med hans besök är att han tar färgfoton av staden i en tid då fotograferingen var svartvit.
Han använde sig av autokromplåtar för att kunna fotografera i färg.
Hans Permbo författar 1997 en bok om de färgbilder som Gustaf Wernersson Cronquist fotograferar i Ystad 1928. Boken heter "Då färgfotografen kom till Ystad". Därifrån kommer bilderna från 1928.
80 år senare en sommardag 2008 är de nyare bilderna tagna på samma plats som Gustaf Wernersson Cronquist stod.
På bilden är Pilgrändshuset avbildat. En del av byggnaden är Nordens äldsta bevarade korsvirkeshus, härstammande från sent 1400-tal.
Stortorget
,
Ystad
1928
Gustaf Wernersson Cronquist
2008
M Håkansson Stenman
1928 besöker amatörfotograf Gustaf Wernersson Cronquist (1878-1967) Ystad. Alla bilder är tagna vid samma tillfälle, den 12 juli 1928.
Det unika med hans besök är att han tar färgfoton av staden i en tid då fotograferingen var svartvit.
Han använde sig av autokromplåtar för att kunna fotografera i färg.
Hans Permbo författar 1997 en bok om de färgbilder som Gustaf Wernersson Cronquist fotograferar i Ystad 1928. Boken heter "Då färgfotografen kom till Ystad". Därifrån kommer bilderna från 1928.
80 år senare en sommardag 2008 är de nyare bilderna tagna på samma plats som Gustaf Wernersson Cronquist stod.
I bildens mitt syns Oscar Antonssons skulptur Bäckahästen som invigdes bara ett par veckor innan Cronquist tar sin bild av Stortorget i Ystad.
Stortorget
,
Ystad
1928
Gustaf Wernersson Cronquist
2008
M Håkansson Stenman
1928 besöker amatörfotograf Gustaf Wernersson Cronquist (1878-1967) Ystad. Alla bilder är tagna vid samma tillfälle, den 12 juli 1928.
Det unika med hans besök är att han tar färgfoton av staden i en tid då fotograferingen var svartvit.
Han använde sig av autokromplåtar för att kunna fotografera i färg.
Hans Permbo författar 1997 en bok om de färgbilder som Gustaf Wernersson Cronquist fotograferar i Ystad 1928. Boken heter "Då färgfotografen kom till Ystad". Därifrån kommer bilderna från 1928.
80 år senare en sommardag 2008 är de nyare bilderna tagna på samma plats som Gustaf Wernersson Cronquist stod.
Sladdergatan
,
Ystad
1928
Gustaf Wernersson Cronquist
2008
M Håkansson Stenman
1928 besöker amatörfotograf Gustaf Wernersson Cronquist (1878-1967) Ystad. Alla bilder är tagna vid samma tillfälle, den 12 juli 1928.
Det unika med hans besök är att han tar färgfoton av staden i en tid då fotograferingen var svartvit.
Han använde sig av autokromplåtar för att kunna fotografera i färg.
Hans Permbo författar 1997 en bok om de färgbilder som Gustaf Wernersson Cronquist fotograferar i Ystad 1928. Boken heter "Då färgfotografen kom till Ystad". Därifrån kommer bilderna från 1928.
80 år senare en sommardag 2008 är de nyare bilderna tagna på samma plats som Gustaf Wernersson Cronquist stod.
På bilden syns korsvirkesbyggnaden som kallas Änglahuset. Den härstammar från 1600-talet. I bakgrunden skymtar Klosterkyrkan.
Stora Västergatan
,
Ystad
1928
Gustaf Wernersson Cronquist
2008
M Håkansson Stenman
1928 besöker amatörfotograf Gustaf Wernersson Cronquist (1878-1967) Ystad. Alla bilder är tagna vid samma tillfälle, den 12 juli 1928.
Det unika med hans besök är att han tar färgfoton av staden i en tid då fotograferingen var svartvit.
Han använde sig av autokromplåtar för att kunna fotografera i färg.
Hans Permbo författar 1997 en bok om de färgbilder som Gustaf Wernersson Cronquist fotograferar i Ystad 1928. Boken heter "Då färgfotografen kom till Ystad". Därifrån kommer bilderna från 1928.
80 år senare en sommardag 2008 är de nyare bilderna tagna på samma plats som Gustaf Wernersson Cronquist stod.
Korsvirkesbyggnaden på bilden kallas Karl XII:s hus efter att han ska ha bott där när han var på resande fot. Men det har i senare tids efterforskningar visat sig att så inte var fallet.
Långgatan
,
Ystad
1928
Gustaf Wernersson Cronquist
2008
M Håkansson Stenman
1928 besöker amatörfotograf Gustaf Wernersson Cronquist (1878-1967) Ystad. Alla bilder är tagna vid samma tillfälle, den 12 juli 1928.
Det unika med hans besök är att han tar färgfoton av staden i en tid då fotograferingen var svartvit.
Han använde sig av autokromplåtar för att kunna fotografera i färg.
Hans Permbo författar 1997 en bok om de färgbilder som Gustaf Wernersson Cronquist fotograferar i Ystad 1928. Boken heter Då färgfotografen kom till Ystad.
80 år senare en sommardag 2008 är de nyare bilderna tagna på samma plats som Gustaf Wernersson Cronquist stod.
Hamngatan
,
Ystad
1928
Gustaf Wernersson Cronquist
2008
M Håkansson Stenman
1928 besöker amatörfotograf Gustaf Wernersson Cronquist (1878-1967) Ystad. Alla bilder är tagna vid samma tillfälle, den 12 juli 1928.
Det unika med hans besök är att han tar färgfoton av staden i en tid då fotograferingen var svartvit.
Han använde sig av autokromplåtar för att kunna fotografera i färg.
Hans Permbo författar 1997 en bok om de färgbilder som Gustaf Wernersson Cronquist fotograferar i Ystad 1928. Boken heter Då färgfotografen kom till Ystad.
En sommardag 2008 är de nyare bilderna tagna på samma plats som Gustaf Wernersson Cronquist stod en sommardag 80 år tidigare.
Ystads Saltsjöbad
,
Ystad
1928
Gustaf Wernersson Cronquist
2008
M Håkansson Stenman
1928 besöker amatörfotograf Gustaf Wernersson Cronquist (1878-1967) Ystad. Alla bilder är tagna vid samma tillfälle, den 12 juli 1928.
Det unika med hans besök är att han tar färgfoton av staden i en tid då fotograferingen var svartvit.
Han använde sig av autokromplåtar för att kunna fotografera i färg.
Hans Permbo författar 1997 en bok om de färgbilder som Gustaf Wernersson Cronquist fotograferar i Ystad 1928. Boken heter "Då färgfotografen kom till Ystad" och därifrån är de äldre bilderna hämtade.
En sommardag 2008 är de nyare bilderna tagna på samma plats som Gustaf Wernersson Cronquist stod med sin kamera 80 år tidigare.
Julita gård
,
Julita
1890-tal
Okänd, Nordiska museets arkiv
2025
Fredrik Ehlton, Nordiska museet
Även på en herrgård som Julita gård sker förändringar. Den siste privata ägaren Arthur Bäckström testamenterade hela gården till Nordiska museet vid sin bortgång 1941. Godset har en lång historia, och herrgården uppfördes på 1730-talet.
Bilderna visar Julita herrgårdsbyggnad och området ut mot parken. Den äldre bilden är fotograferad innan parkens omdaning. Tegelmurarna ersattes med natursten och träden nära herrgårdsbyggnaden togs bort. Den mer naturromantiska parken från 1800-talet förändrades till en mer tuktad och strikt parkanläggning. På den äldre bilden saknas även tillbyggnaden av den sk "Loggian" på herrgårdsbyggnaden. "Loggian" kan beskrivas som en risalit i tre våningar och den uppförs i etapper från ca 1895 till 1910. "Loggians" nedre del är ett öppet utrymme med värmekanaler nedfälld i golvet för att skapa ett behagligare klimat under en längre tid av året. Mellanplanet består av det sk "Balkongrummet" som är möblerat med ett matbord för sociala sammankomster under Bäckströms tid. Översta våningen består av det sk "Läsrummet" som utgör en del av Biblioteket som utgör stora delar av herrgårdens översta våning.
Kvissleby
,
Njurunda, Sundsvall
Tidigt 1900-tal
Okänd
1960-tal
IBA
I bostadsbristens spår satsade många kommuner på flerbostadshus i gamla egnahemsområden. Här ser vi Kvissleby. Ett komplementsamhälle till närliggande industrier Svartvik och Essvik, som under 1960 och -70 talen revs till förmån för moderna bostäder. De små trähusen och dess trädgårdar ersattes med bekväma lägenheter med rinnande vatten, sopnedkast och balkong. Idag är Kvissleby ett populärt bostadsområde med närhet till butiker, vårdcentral och buss.
Bilder är hämtade från Digitaltmuseum.se/Sundsvall.
Frölundagatan
,
Mölndal
1975
Okänd
2025
Camilla Eliasson
Frölundagatan i Mölndal i riktning mot öster, ca 1974-1975. Den del av gatan som syns på bilden heter numera Brogatan. Närmast på vänster sida är huset Frölundagatan 8. I fonden skymtas byggnationen av den nya Mölndals Bro.
Kållereds centrum
,
Kållered
1973
Reine Ericson
2025
Camilla Eliasson
Kållereds Torg
Ölndals Kvarnby
,
Mölndal
1975
Kjell Berntsson
2025
Camilla Eliasson
Götaforsliden 1-5 i Mölndals Kvarnby, omkring 1975-1980. Vy från Forsåkersgatan. I bakgrunden byggnader tillhörande SOAB.
Rackargården
,
Kalmar
1970
Ola Lejonborn
2025
Vilhelm Olofsson
Rackargården på Norra Långgatan i Kalmar.
Kv Repslagaren
,
Kalmar
1970
Kalmar läns museum
2025
Vilhelm Olofsson
Kv Repslagaren, Storgatan 73 inför renovering.
Lilla torget
,
Kalmar
1976
Kalmar läns museum
2025
Vilhelm Olofsson
Lilla torget, kv Borgmästaren med ett av Kvarnholmens äldsta stenhus.
Lilla torget
,
Kalmar
1976
Kalmar läns museum
2025
Vilhelm Olofsson
Lilla torget med Dahmska huset i sten och Bergs trähus, båda från slutet av 1600-talet. Kv. Borgmästaren.
Ölandsgatan 30 kv. Krögaren
,
Kalmar
1960
Kalmar läns museum
2025
Vilhelm Olofsson
Kv Krögaren 8.
Teatervallen
,
Kalmar
1979
Kalmar läns museum
2025
Vilhelm Olofsson
Teatervallen där många musikevenemang och andra evenemang hållits genom åren.
Malma Skattegården
,
Malma
1912 juni
”Okänd”
2025 april
Birgitta Malmberg Böhm
Huset byggdes 1880
1890 köpte det av Karl Jakobsson
Huset påbyggdes med Frontespis på både framsida och baksida och inreddes med 4 sovrum och en större hall i mitten på 2: a vån.
Glasverandan övervägdes att rivas på ca -50 talet (?)då ersättning utgick för det.
Tack vare en svägerska till ägaren behölls den.
Nuvarande fönster på glasverandan totalrenoverades 2004-2005 av Heinz Böhm, ägare 50%.
Målning med linoljefärg har gjorts under åren.
Målning 2024 utfördes av Mija Maria Målare.
Munsö kyrka
,
Munsö
1900
Okänd
2025
Lotta Eriksson Kockum
Munsö kyrka sedd från söder. Munsö kyrka är en av tre rundkyrkor i Stockholms stift.
Sundbybergs kyrka
,
Sundbyberg
1910
August Schagerström
2025
Lotta Eriksson Kockum
Sundbybergs kyrka invigdes 1911 och på det äldre fotografiet är kyrkan helt nyuppförd. Taken var ursprungligen täckta med tegelpannor och fasaderna spritputsade med slätputsad dekor i jugendstil. Tegeltaket byttes ut mot kopparplåt redan i mitten av 1930-talet medan fasadens jugenddekor togs bort vid en restaurering på 1960-talet.
Adelsö kyrka
,
Adelsö kyrka
1950
Armin Tuulse
2025
Lotta Eriksson Kockum
Adelsö kyrka ligger vid Hovgården på Adelsö i Mälaren och utgör en del av Världsarvet Birka Hovgården.
Hälsingegården Erik-Anders i Asta
,
Söderala, Söderhamn
1980
Ingmar Forssell
2023
Elin Forssell
Hälsingegården Erik-Anders var en gång i dåligt skick men tack vare idogt arbete, kunskap och samarbete har den genom en omfattande restaurering bevarats och det skadade delarna återställs.
Hälsingegården Erik-Anders är en av sju hälsingegårdar som skrevs in på Unescos världsarvslista under namnet "Decorated Farmhouses of Hälsingland" år 2012. Hälsingegården ligger efter den slingrande byvägen Asta i Söderala socken och har en herrgårdslik arkitektur. Inne i huset ligger rummen i hela två rader och här finns en pampig festsal på övervåningen med imponerande bredd. Gården visar prov på inredningar från flera epoker, från 1850 - 1950. Erik-Anders har fått sitt namn efter Erik Andersson som lät bygga gården på 1820-talet. Han var bonde och nämdeman i Söderala socken. I dag drivs Erik-Anders privat av familjen Forssell och är öppet för besökare under sommaren. Läs mer på erik-anders.se
Östra torget
,
Jönköping
1924
Okänd
2023
Anders Franzén
Bilderna visar Östra torget i Jönköping som fram till omkring 1830 var en inre hamn i det kanalsystem som fanns inom stadsdelen. I bakgrunden skymtar Kristine kyrkas torn så som det sett ut efter återuppbyggnaden efter 1790 års stadsbrand.
Engelbrektsgatan 10 och Kungsgatan 2
,
Örebro
1916
Sam Lindskog
2021
Christer Lässman
Sveas mataffär i dåtid och Våra små barnaffär i nutid. Själva byggnaden beskrivs så här av Bengt Svensson i uppsatsen Vilhelm Renhult - Arkitekt i Örebro:
Här möter vi en tyngre arkitektur i ett formspråk som mer ansluter till 1910-talets s.k.nationalromantik.
Huset är uppfört i fem våningar. Fasaden har i bottenvåningen släthuggen kalksten, i översta våningen mörkt gul slätputs och i mellanvåningarna spritputs i samma färg. Fasaden har vidare fyra balkonger i dekorativt smide och fem burspråk som kröns av frontoner med bruten kontur. Taket är ett brutet tegeltak. Huset påminner genom sin slutna, kubiska form mycket om Östermalms läroverk i Stockholm, ritat av Ragnar Östberg 1909. Även om Renhult ersatt Östbergs tegelfasad med en putsfasad leder takets vinkling liksom frontonernas utformning tankarna till läroverket.
Tingvalla, Stridsbergsgatan
,
Trollhättan
1940-tal
Innovatums bildarkiv
2023
Dag Widmark
Samma kvarter i Trollhättan, avbildade på 1940-talet när det var nybyggt, och idag. Den en gång så enhetliga karaktären, funktionalistiska gestaltningen och färgsättningen har med åren gått förlorad, och idag är det svårt att läsa av byggnadernas ålder. Endast enstaka byggnader har kvar en del av sin ursprungliga utformning.
Östra Storgatan
,
Säffle
1883-1898
Troligen Ludvig Åberg
2025
Gunnar Jonsson
Östra Storgatan från korsningen med Sundsgatan. Krogen Hyttan (det lilla mörka huset till vänster) revs 1898, så det är taget före detta år, men efter 1883 då de första gatlyktorna kom.
Frimurareholmen
,
Örebro
1890-tal
Axel Barr
2021
Christer Lässman
Klassisk vy i Örebro, från Frimurareholmen öster ut mot Borgen och Slottet. Slottet har det gamla utseendet med lägre torn och putsad fasad. Nu har slottet högre torn och stenfasad, det nyare utseendet var klart runt sekelskiftet 1900. Borgen till vänster i bild var från början Sparbankshus, efter det höll Nerikes Allehanda till där. Numer är det hotell i Borgen. Arkitektbyrån Fritz Ullrich och Eduard Hallquisth ritade borgen som uppfördes 1891.
Angarns kyrka
,
Vallentuna
1948
Nils Lagergren
2023
Lisa Sahlin
Angarns kyrka, Össeby församling, Vallentuna kommun. Angarns kyrka har daterats till omkring 1280-tal, men kan vara äldre, och är troligen Upplands första och
äldsta salkyrka. Sakristian uppfördes strax därpå medan vapenhuset daterats till 1400-talet med ledning av dess portal som är typisk för uppländska vapenhus vid tiden.
Angarns kyrka är med sin form och volym bevarad i oförändrat skick sedan kyrkan uppfördes och är ett representativt exempel på medeltida kyrkobyggnader.
Össeby-Garns kyrka
,
Vallentuna
1921
Ingegerd Henschen
2023
Lisa Sahlin
Össeby-Garns kyrka, Össeby församling, Vallentuna kommun
Kyrkan uppfördes under 1200-talet med vapenhus tillbyggt under 1400-talet och ligger vackert vid övre delen av Garnsviken. Kyrkan har synligt gråstensmurverk och är karaktäristisk för medeltida, uppländska romanska landsbygdskyrkor.
Kristinavägen vid Flugparken
,
Lindesberg
1974
Bildkälla: Lindesbergs kulturhistoriska arkiv/Lars Hagström.
2023
Christer Folkesson
Söderqvistska villan (ofta kallat tornhuset fast vi har flera hus med runda torn i staden) på Kristinavägen 35 - många äldre lindesbergare minns det och beklagar sig då om nya tider att det revs (1975). Konditoriet till vänster gjorde att jag kunde passa in fotot.
Jag har inte kollat exakt när huset byggdes men fasadritning från 1890-talet finns i Lindesbergs kulturhistoriska arkiv tillsammans med foton angivna till "omkring 1900".
Jag gör refotografering från arkivbilder i video med övergångar, så det är väldigt exakta krav på platsen man har kameran i på nya fotot (och det blir inte helt rätt). Jag behöver ha något/några saker som finns kvar av platsen för att passa ihop dem.
Det är del i bildspelsvisning under ett årligt kommunalt kulturevenemang. Detta bildspel (video) var med förra året:
https://youtu.be/GN4gfJZoyNk
Dubbelstugan, Åsle Tå
,
Falköping
ca 1925
okänd
2021
Anders Modig
Gammal bild visar "Dubbelstugan" som den såg ut när hembygdsföreningne bildades 1923. Sedan dess har ett antal renoveringar utförts. den sista 2021- se nya bilden.
Majes stuga, Åsle Tå
,
Falköping
ca 1925
okänd
2022
Anders Modig
Gammal bild visar "Lella Halles Tilde" som var den sista som bodde i "Majes" stuga till ca 1940.
Ny bild efter helrenovering av tak och inredning 2022
Åsle Tå
,
Falköping
1923
okänd
2023
Anders Modig
Den gamla bilden visar två herrar från den första styrelsen i Åsle, Mularp & Tiarps Hembygdsförening, som startades 1923. De står framför den äldsta stugan, Majes, som flyttades till Tå i början av 1700-talet.
Nya bilden visar samma vy men med renoverade vasstak på alla stugorna.
Sutme, Borgafjäll
,
Dorotea
1979
Okänd
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
Vistet i Sutme är ett höst- och vårviste från tidigt 1800-tal, beläget inom naturreservatet Norra Borgafjäll. Det består av tre bågstångskåtor, tre timrade härbren, två skjul och en jordkällare, fördelat på tre platser. Under sommaren 2024 har de tre bågstångskåtorna restaurerats.
Centralgatan
,
Åsele
1978
Christer Lundmark
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
Enligt uppgift ska det i byggnaden ha funnits taxi, frisör, busstation med väntsal, kiosk, godsmottagning och restaurang, vissa samtidigt och i olika perioder. På bilden från 1978 syns att OK driver bensinstationen där och på ovanvåningen fanns ett matställe. Idag är det bensinstation med butik och tvätthall i byggnaden som drivs av OKQ8.
Siksjö
,
Åsele
1975
Bengt-Åke Jonasson, Västerbottens museum
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
1842 antog riksdagen folkskolestadgan vilket innebar att alla barn blev skyldiga att förvärva bestämda kunskaper. När detta infördes fanns ingen skolplikt som vi har idag, utan snarare en läroplikt. Barnen kunde hemundervisas men behövde få sina kunskaper kontrollerade i skolan. Ansvaret var uppdelat mellan staten och socknarna, staten var ansvarig för att utbilda lärarna och församlingarna för att inrätta en skola och avlöna läraren. Även om det var en utdragen utveckling, dels på grund av brist på utbildade lärare, dels brist på pengar för att uppföra en skolbyggnad, så byggdes många skolbyggnader under andra delen av 1800-talet och början av 1900-talet. Eftersom det var svårt för barnen på landsbygden att ta sig in till närmaste stad var många små skolor, likt denna i Siksjö, vanligast. Idag används inte byggnaden men personer med kopplingar till byn har börjat undersöka hur den kan åtgärdas.
Torvsele
,
Åsele
1979
Göte Böhlin, Västerbotten museum
2024
Alexandra Karlsson, Västerbotten museum
Under tidiga 1700-talet hade kyrkoherden och skolmästaren i Åsele fäbodar i Torvsele vilket ledde till att byn fick fast bosatta runt den platsen. Som mest har byn haft fem hushåll och den nordligaste gården är den äldsta. Daniel Danielsson fick halva Torvsele i utbyte mot sitt bygge i Volgsjö och uppförde där gården som sedan gick i arv genom släkten.
Bryggaregatan
,
Åsele
1971
Bertil Ekholtz, Västerbottens museum
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
Åsele sjukhem uppfördes i början av 1970-talet och fotografen Bertil Ekholtz från Västerbottens museum var på plats och fotograferade under flera tillfällen. Både själva uppförandet av byggnaderna och det färdiga resultatet både interiört och exteriört. Idag finns Åsele hälsocentral och folktandvård på platsen.
Stallgatan
,
Åsele
1972
Ingemar Löfgren, Västerbottens museum
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
Under 1950–60-talen flyttades flertalet byggnader till hembygdsområdet i Åsele, en av dem var Sörnoretgården som tidigare ägdes av Krylén och P.J. Näslund, båda vars härkomst var Sörnoret. Idag finns flera utställningar i byggnaden.
Bygdsiljum klubbhus
,
Robertsfors
1978
Sune Jonsson, Västerbottens museum
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
IFK Åkullsjön vinner mot Klintarna (Överklinten) med 3–0. Lagen spelar i division 6 Umeå norra och matchen spelas i Bygdsiljum. IFK Åkullsjön har ingen fotbollsplan som är godkänd för spel i serien och spelar därför sina hemmamatcher på andra idrottsanläggningar. Anläggningen används fortfarande.
Storgatan
,
Robertsfors
1978
Sune Jonsson, Västerbottens museum
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
1954 förvärvade ASEA lokalerna från massafabriken, som lagts ner några år tidigare, för att tillverka bakelit. Det gav en ny skjuts för Robertsfors och 1967 bildades även Skandiamant som producerade syntetiska industridiamanter. I och med detta behövdes fler bostäder, men även ett centrum. 1969 uppfördes centrumanläggningen ritad av Torkel Sjöström. Robertsfors är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården där centrumanläggningen är ett av uttrycken som beskriver den utveckling samhället gjort från 1700-tal till 1900-tal. Idag brukas byggnaderna av ett flertal företag.
Rickleåvägen
,
Robertsfors
1978
Sune Jonsson, Västerbottens museum
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
1759 började järnbruket byggas upp i Edfastmark, nuvarande Robertsfors. Orten passade perfekt för drift av järnbruk. Det fanns tillgång till skog för att tillverka kol som kunde driva masugnen och tillgången till vatten, både som vattenkraft och för billiga transporter, var god. För vattenkraft till driften av masugnen fanns Rickleån som med tiden även drev de smedjor, hammare och elkraftverk som byggdes på platsen. Under åren har bruket utvecklats och arbetarbostäder har uppförts efter behov. Enligt uppgift är dessa arbetarbostäder uppförda under 1790-talet.
Kyrkogatan, Nysätra
,
Robertsfors
1975
Bertil Ekholtz, Västerbottens museum
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
Mellan åren 1707 och 1710 uppfördes Nysätra kyrka och den har genomgått stora yttre förändringar sen dess. Det finns foton och teckningar som tyder på att kyrkan varit rödmålad med stående locklistpanel under 1800-talet. På byggnaden låg ett spåntak, fönsterbågar och taklist var vitmålade. 1892–1893 gjordes under en renovering stora förändringar. I samband med den fick kyrkan sin nuvarande liggande och stående panel, hörnlisener, fönstrens profilerade överstycken, färgsättningen ändrades till vitt och det lades svartmålad plåt på taket. 1986 byttes det målade plåttaket ut till ett tak med kopparplåt.
Häradsvägen
,
Vindeln
1971-1972
Göte Böhlin, Västerbottens museum
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
1814 blev Degerfors kyrkby (dagens Vindeln) tingsplats och sannolikt tillkom ett tingshus i samband med det. 1877 byggdes tingshuset ut, det gick från envåningshus till två, tingssalen byggdes ut mot väster samt en förstuga uppfördes på östra sidan. Det var i samband med det som timmerbyggnaden kläddes med omväxlande panel. 1889 uppfördes verandan med dess snickerier. Byggnaden är sedan 1971 skyddat som byggnadsminne och brukas idag som privatbostad.
Verkstadsvägen
,
Lycksele
1976
Okänd
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
Furuviksområdet är Lyckseles första utpräglade industriområde. År 1941 byggdes en kolningsanläggning och 1943 en acetonfabrik, den som syns på bilden. Redan 1949 lades verksamheten ner. SDA fortsatte verka på området, 1952 startades en försöksstation för att utveckla och prova mekanisering av skogsbruk. Försöksverksamheten lades ner på 1970-talet. Idag verkar ett antal industrier på området.
Lyckselevägen, Kristineberg
,
Umeå
1972
Katarina Ågren, Västerbottens museum
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
Under 1930-talet växte ett samhälle fram i Kristineberg i samband med att malmfyndigheter hittats i trakten. 1940 öppnades Kristinebergsgruvan. Fram till 1991 var ett anrikningsverk verksamt och i samband med nedläggning av det avfolkades samhället och olika typer service försvann från orten. Under 2020-talet har Boliden valt att satsa på utvidgning av gruvan och byn är på tillväxt, mycket tack vare engagerade bybor.
Generalsvägen, Sävar
,
Umeå
1973
Göte Böhlin, Västerbottens museum
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
Den första bilden är tagen 1973 och den bron byggdes 1920–1923. 2006 ersattes den av bron som idag finns på platsen, en träbro av hängverkskonstruktion.
Sjöbovägen, Täfteå
,
Umeå
Cirka 1970
Håkan Karlsson
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
I Täfteå har fisket haft en stor betydelse historiskt. Bönderna har varit så kallade fiskarbönder och har kombinerat jordbruk med fiske vilket präglade deras näringsmönster under förindustriell tid. Den fångst som inte gick åt i hushållet byttes inne i staden mot spannmål eller andra varor. 1914 fanns 32 fiskare i byn och det var den fiskeplats längs Västerbottenskusten som sålde mest färskströmming. Det var även då det första salteriet och rökeriet startade i Täfteå. Efter 1950-talet fick fisket och insaltningen mindre betydelse, fram till 1970-talet producerades lutfisk.
Hössjö by
,
Umeå
1974
Sune Jonsson, Västerbottens museum
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
Hössjö by är belägen några mil utanför Umeå stadskärna. Under 1700-talet var Hössjö en radby, det vill säga att bebyggelsen stod i rad längs byvägen, men under Laga skifte 1855 upplöstes den. Idag är bebyggelsen i Hössjö blandad mellan traditionell äldre bebyggelse från jordbruken på 1800-talet och modernare bebyggelse. Byn kan delas upp i två delar och mellan dessa ligger ett odlingslandskap i öppen dalgång, vilken syns närmast i bild.
Rådhustorget
,
Umeå
1977
Lars-Åke Stomfelt, Västerbottens museum
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
Rådhuset sett från Rådhustorget i Umeå. På bilden syns människor med plakat som demonstrerar för bevarandet av skogsdungen i Ålidhem, de så kallade ”Ålidhemskravallerna”. Rådhuset grundlades 1890 och ritades av Umeås första stadsarkitekt, Fredrik Olaus Lindström. Byggnaden är sedan 1981 skyddat som byggnadsminne. Idag innehåller byggnaden en restaurang samt fest-, ceremoni- och konferensrum.
Backenvägen
,
Umeå
1970
Göte Böhlin, Västerbottens museum
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
1893 uppfördes kommunalhuset på Backen i Umeå. Det låg mitt emot nuvarande Backenskolan och var en byggnad i trä med både stående och liggande panel. Kommunalhuset var en viktig samlingsplats för folket och användes bland annat till söndagsskola, byastämmor, konfirmandutbildning, kommunal- och kyrkostämmor mm. 1928 samlades ca 400 jordbrukare i kommunalhuset och diskuterade en sammanslutning för rättvisare ersättning för jordbrukets råvaror – en av Sveriges första fackliga organisering av bönder. På ovanvåningen fanns ett folkbibliotek och byggnaden har även i perioder använts som skola. 1970 revs byggnaden och idag står seniorhus på platsen.
Renmarkstorget
,
Umeå
1977
Okänd
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
7–8 maj 1977 anordnades Umeå musikkalas. Personerna på bilden spelade framför fontänskulpturen som är ritad av Stig Lindberg och utförd av keramikern Eje Öberg. Skulpturen är utförd i koppar och placerad på Renmarkstorget i Umeå. Den tillkom 1976, ett par år efter att torget tagits i bruk.
Kummelby kyrka
,
Sollentuna
1958
Armin Tuulse
2025
Lotta Eriksson Kockum
Den första bilden visar den då nybyggda Kummelby kyrka ritad av Sollentunas dåvarande stadsarkitekt Lage Knape. Kyrkan byggdes ut på 1970-talet men på 1990-talet identifierades stora problem med kyrkans grundläggning och det beslutades att den skulle rivas. I december 2000 invigdes en ny kyrka på samma plats. Den nya kyrkan är ritad av arkitekterna Anna Axberg Olsson och Hans Birkholz, Byrån för Arkitektur och Urbanism, BAU.
Sankt Eskils kyrka
,
Haninge
1957
Harry Runqvist
2025
Lotta Eriksson Kockum
Den äldre bilden visar S:t Eskils kyrka byggd som kapell 1937 och utvidgad 1957. Den äldre kyrkan revs för att ge plats åt en ny större kyrkobyggnad som invigdes 1994. Den nya kyrkan i postmodern stil är ritad av arkitekt Janne Feldt.
Kv. Skepparen 20, Villagatan
,
Varberg
1920
Matilda Ranch
2025
Britt-Marie Lennartsson
Denna byggnad uppfördes som missionskyrka 1906–07 och ritades av arkitekt Gottfrid Ljunggren. Det äldre fotot är hämtat från Hallands kulturhistoriska samlingar och är taget omkring 1920 när järnvägen genom Varberg flyttades till sitt nuvarande läge, från en dragning närmare havet.
Kv. Berget 1, Västra vallgatan 25
,
Varberg
1910-tal
Matilda Ranch
2025
Britt-Marie Lennartsson
Detta fantasifulla hus byggdes 1906–07 och ritades av arkitekt Gottfrid Ljunggren. Huset är välbevarat men för några årtionden sedan smögs ytterligare en våning in i arkitekturen.
Rådhusgatan 35, kvarteret ABC-Boken
,
Östersund
1910
Fotograf okänd/Stiftelsen Jamtlis fotosamling
2024
Filip Kyldal/Olof Edin/Stiftelsen Jamtli
Rådhusgatan 35 – Södra skolan
Stadens befolkningstillväxt under det sena 1800-talet nödvändiggjorde fler skollokaler, Södra skolan uppfördes därav under åren 1891 - 1893 med en påkostad exteriör i två våningar, ritad av Adolf Kjellin. År 1914 tillkom en våning på byggnaden men har utöver det mestadels förändrats invändigt när byggnaden år 1985 ändrade användning från skola till specialbostadshus. Idag går knappt att se att en tredje våning tillkommit, även när man ser byggnaden på nära håll.
Fisketorget
,
Vänersborg
1975
Troligen Erik Björnänger, dåvarande Älvsborgs länsmuseum
2025
Dag Widmark
Fisketorget i Vänerborg. Trots stora protester revs Strömmerska huset och huset intill, under Byggnadsvårdsåret 1975, för att ge plats åt länsstyrelsens nya administrationsbyggnad. Anar man ett försök att anpassa takets utformning efter det som revs?
Stömmerska huset uppfördes på 1840-talet av handlare J Spaak. På 1850-talet köptes huset av sekreteraren C Fries. På 1870-talet övertogs fastigheten av den kände källarmästaren och krögaren Anders Fredrik Strömmers - därav namnet Strömmerska huset. En av husets mer kända hyresgäster var rådmannen Albert Carlsson - förebilden till Rådman i Birger Sjöbergs diktning - som avled här 1912.
Stortorget, Östersund
,
Östersund
1969
Hallings foto/Stiftelsen Jamtlis fotosamling
2024
Filip Kyldal/Olof Edin/Stiftelsen Jamtli
Stortorget - Grand Hotel - Storsjöteatern
På samma plats som Storsjöteatern idag ligger på Stortorget låg tidigare Grand Hotel mellan åren 1888 och 1974. Hotellbyggnaden revs för att ge plats åt en modern hotell- och teaterbyggnad samt möjliggöra breddning av Storgatan för att möta nya behov till följd av ökad bilism.
Storsjöteatern uppfördes år 1976 och har sedan dess byggts till ytterligare. Utöver den glasinklädda konstruktionen i byggnadens mitt har även byggnadens västra del byggts till.
Vad anser du, har platsen förändrats till det bättre eller sämre sedan Grand Hotel revs?
Prästgatan
,
Östersund
1868
Fotograf okänd/Stiftelsen Jamtlis fotosamling
2024
Filip Kyldal/Olof Edin/Stiftelsen Jamtli
Prästgatan - Länsfängelset
I början av Prästgatan (nuvarande kvarteret Lasarettet 1) låg Länsfängelset som var i bruk mellan åren 1861 - 1969 och revs 1970, efter att byggnadsminnesförklaringen från 1935 hävdes, för att lämna plats åt ett nytt sjukhus.
Länens cellfängelser förändrades ett flertal gånger under 1900-talet när det inhumana i fullständig isolering blev uppenbar, som cellstraffet innebar. Cellfängelsernas tid var därmed förbi, vissa finns dock kvar och används på ett fåtal orter. En del har även omvandlats till hotell, vandrarhem eller lokala kulturcentra.
Byggnadsminnesförklaring är det starkaste skydd som en byggnad kan ha, var det rätt att ta bort skyddet och riva fängelset? Kunde man ha gjort på något annat vis?
Ystad Sandskog
,
Ystad
Ca 1887
Okänd/YB kulturhotell
2024
Charlotte Lundgren
Villa Hälsan-uppförd av änkefrun Caroline Schönbeck och ritad av Ystads förste stadsarkitekt Peter Boisen, och är ett exempel på den badortsarkitektur som kännetecknade de första husen som byggdes i Ystad Sandskog under 1800-talets andra hälft.
Ystads Allehandas kontor, kvarter Ottiliana. Hörnet Lilla Norregatan-Sladdergatan.
,
Ystad
sent 1800-tal
Axel Carlbom
2023
Karl Ekberg
Ystads Allehandas kontor, kvarter Ottiliana. Hörnet Lilla Norregatan-Sladdergatan.
Östersunds Centralstation
,
Östersund
1917
Fotograf okänd/Stiftelsen Jamtlis fotosamling
2024
Filip Kyldal/Olof Edin/Stiftelsen Jamtli
Stationsplan 1 - Järnvägsstationen
Stationshuset byggdes år 1879 i en symmetrisk rektangulär planutformning i två våningar, helt i trä, med ett valmat plåttäckt tak. Stationshuset är ritat av Adolf Wilhelm Edelsvärd, född i Östersund, som vid tiden var chefsarkitekt vid Statens Järnvägars arkitektkontor. Stationshuset har under både 1800-, och 1900-talen byggts till och moderniserats, och så sent som 1990 skedde en omfattande upprustning både ut- och invändigt.
Byggnaden i vinkel mot stationshuset uppfördes år 1901 efter ritningar av Folke Zettervall som övertog posten som SJ:s chefsarkitekt efter Edelswärd. Byggnaden innehöll ilgodsmagasin, expeditioner och en bostadslägenhet och sammanbyggdes senare med stationshuset. Redan 1917 brann det i byggnadens vindsvåning men återställdes kort därefter till sitt nuvarande utseende. Stationshuset är sedan år 1986 skyddat som byggnadsminne.
Karby
,
Täby
1972
Sven A Bayard
2024
Natalia Perkova
Karby gård, manbyggnaden norrifrån
Järnvägsgatan / Presidentgatan
,
Malmberget
1950-talet
Almquist & Cöster, Hälsingborg
2014
Michael Johansson
Dessa 2 bilder finns som del i ett bildspel med några andra bilder från Malmberget där bilderna tonas in i varandra.
Kan hittas på Youtube med sökorden "Malmberget förr och nu"
Eller direktlänk https://youtu.be/nZ2aq6-gnks?si=_M2GWbJUgS9P6E6H&t=1
Ånimskog
,
Åmål
1974
Erik Björnänger
2024
Lars Bergström
Åren efter byggnadsvårdsåret 1975 genomfördes kulturhistoriska byggnadsinventeringar i Åmåls kommun. Av länsmuseet i dåvarande Älvsborgs län. Den då välbevarade lilla gården med den genuina dalslandsstugan från 1830-talet utvärderades som särskilt kulturhistoriskt värdefull. Idag finns tyvärr ingen av byggnaderna på gården kvar. Ett öde som mött många av landets äldre gårdsmiljöer.
Kvarteret Västerås
,
Karlshamn
1960
Allan Olsson
2023
Göran Lindgren
Saluhallen stod klar 1908 på platsen där stadens fisktorg tidigare legat. Byggnaden revs 1960 och ersattes så småningom av en hotellbyggnad.
Frimurarhotellet, västra Vallgatan 1, Kvarnholmen
,
Kalmar
1986
Ola Lejonborn
2024
Elsa Blomberg
Proviantgatan 12A, kv Bagaren, Kvarnholmen
,
Kalmar
1971
Okänd
2024
Elsa Blomberg
Norra Långgatan 78, kv Repslagaren, Kvarnholmen
,
Kalmar
1980
Ola Lejonborn
2024
Elsa Blomberg
Fiskaregatan 52, kv Bokbindaren, Kvarnholmen
,
Kalmar
1970
Kalmar Läns Museum
2024
Elsa Blomberg
Fiskaregatan 1-5, Tripp Trapp Trull
,
Kalmar
1970
Kalmar Läns Museum
2024
Leon Lennqvist, Aiden Jones
Ölandsgatan 23, Dahmska huset
,
Kalmar
1976
Kerstin Pettersson
2024
Leon Lennqvist, Aiden Jones
Rosenlundska huset, Södra långgatan 40
,
Kalmar
1976
Kerstin Pettersson
2024
Leon Lennqvist, Aiden Jones
Fiskaregatan 52-58
,
Kalmar
1975
Kerstin Pettersson
2024
Leon Lennqvist, Aiden Jones
Hantverkshuset, Kaggensgatan 3
,
Kalmar
1974
Ola Lejonborn
2024
Leon Lennqvist, Aiden Jones
Kvarnholmen, Stortorget
,
Kalmar
1969
Ola Lejonborn
2024
Leon Lennqvist, Aiden Jones
Carstenska gården, Storgatan 20B
,
Kalmar
1975
Kerstin Pettersson
2024
Leon Lennqvist, Aiden jones
Storgatan
,
Umeå
1973/74
Okänd/ Västerbottens museum
2024
Alexandra Karlsson/ Västerbottens museum
Kv Neptun 5
,
Trollhättan
1975
Peder Mellander/Clary Andersson
2024
Andreas Lund
"Kommunen vill riva" finns noterat på inventeringsprotokollet från 1975. Fastigheten Neptun 5 liksom grannfastigheten Neptun 4 längs Föreningsgatan står dock fortfarande kvar. Samtliga byggnader på fastigheten är uppförda under perioden 1880-1900 varav det lilla huset längs Österlånggatan är äldst. Sedan inventeringen 1975 har bland annat huvudbyggnadens skyltfönster åt Föreningsgatan ersatts med fönster liknande de på andra våningen. Idag finns frisersalong, butikslokal och hyreslägenheter i byggnaderna. Fastigheten är en betydelsefull representant för Trollhättans tidiga stadsbebyggelse. Stora delar av framförallt träbebyggelsen var redan riven vid inventeringen 1975 och mer försvann strax därefter. Dessa återstående byggnader får därför ses som extra värdefulla ur kulturhistorisk synvinkel.
Kvarteret Duvan 6:1
,
Trollhättan
1975
Peder Mellander/Clary Andersson
2024
Andreas Lund
Duvan 6 längs Lilla Håjumsgatan i Trollhättan består av ett bostadshus i trä från 1850-talet, lillstuga från 1880-talet, ett bostadshus i tegel från 1925 samt uthus från ungefär samma tid. Intressant är hur framförallt det äldsta huset "blivit kvar" och dessutom är äldre än stadsplanen för området men ändå kommit att passa in i rutnätsplanen. Fastigheten kan också ses som en representant för hur stora delar av Trollhättans stadsbebyggelse kunde se ut kring början av 1900-talet. En del förändringar har skett sedan inventeringen 1975 men fastigheten får ses som ett betydelsefullt inslag i stadsbilden.