Refotografering

Refotografering

Refotografering innebär att välja ut ett gammalt fotografi och sedan ta en ny bild på samma plats och i samma position. Det ger en tydlig bild av hur en plats har förändrats över tid.  Vi inbjuder alla att bidra med sina bilder.

Hittar du inte det län du söker i menyn nedan? Det betyder att ingen refotografering är inskickad för länet, bli först med att skicka in ditt bidrag!

Sortera efter län
Sortera efter län
Reset
Östra torget
1924
Okänd
2023
Anders Franzén
Bilderna visar Östra torget i Jönköping som fram till omkring 1830 var en inre hamn i det kanalsystem som fanns inom stadsdelen. I bakgrunden skymtar Kristine kyrkas torn så som det sett ut efter återuppbyggnaden efter 1790 års stadsbrand.
Engelbrektsgatan 10 och Kungsgatan 2
1916
Sam Lindskog
2021
Christer Lässman

Sveas mataffär i dåtid och Våra små barnaffär i nutid. Själva byggnaden beskrivs så här av Bengt Svensson i uppsatsen Vilhelm Renhult - Arkitekt i Örebro:
Här möter vi en tyngre arkitektur i ett formspråk som mer ansluter till 1910-talets s.k.nationalromantik.
Huset är uppfört i fem våningar. Fasaden har i botten­våningen släthuggen kalksten, i översta våningen mörkt gul slätputs och i mellanvåningarna spritputs i samma färg. Fasaden har vidare fyra balkonger i dekora­tivt smide och fem burspråk som kröns av frontoner med bruten kontur. Taket är ett brutet tegeltak. Huset påminner genom sin slutna, kubiska form mycket om Östermalms läroverk i Stockholm, ritat av Ragnar Östberg 1909. Även om Renhult ersatt Östbergs tegel­fasad med en putsfasad leder takets vinkling liksom frontonernas utformning tankarna till läroverket.

Tingvalla, Stridsbergsgatan
1940-tal
Innovatums bildarkiv
2023
Dag Widmark
Samma kvarter i Trollhättan, avbildade på 1940-talet när det var nybyggt, och idag. Den en gång så enhetliga karaktären, funktionalistiska gestaltningen och färgsättningen har med åren gått förlorad, och idag är det svårt att läsa av byggnadernas ålder. Endast enstaka byggnader har kvar en del av sin ursprungliga utformning.
Östra Storgatan
1883-1898
Troligen Ludvig Åberg
2025
Gunnar Jonsson
Östra Storgatan från korsningen med Sundsgatan. Krogen Hyttan (det lilla mörka huset till vänster) revs 1898, så det är taget före detta år, men efter 1883 då de första gatlyktorna kom.
Frimurareholmen
1890-tal
Axel Barr
2021
Christer Lässman
Klassisk vy i Örebro, från Frimurareholmen öster ut mot Borgen och Slottet. Slottet har det gamla utseendet med lägre torn och putsad fasad. Nu har slottet högre torn och stenfasad, det nyare utseendet var klart runt sekelskiftet 1900. Borgen till vänster i bild var från början Sparbankshus, efter det höll Nerikes Allehanda till där. Numer är det hotell i Borgen. Arkitektbyrån Fritz Ullrich och Eduard Hallquisth ritade borgen som uppfördes 1891.
Angarns kyrka
1948
Nils Lagergren
2023
Lisa Sahlin

Angarns kyrka, Össeby församling, Vallentuna kommun. Angarns kyrka har daterats till omkring 1280-tal, men kan vara äldre, och är troligen Upplands första och
äldsta salkyrka. Sakristian uppfördes strax därpå medan vapenhuset daterats till 1400-talet med ledning av dess portal som är typisk för uppländska vapenhus vid tiden.
Angarns kyrka är med sin form och volym bevarad i oförändrat skick sedan kyrkan uppfördes och är ett representativt exempel på medeltida kyrkobyggnader.

Össeby-Garns kyrka
1921
Ingegerd Henschen
2023
Lisa Sahlin

Össeby-Garns kyrka, Össeby församling, Vallentuna kommun
Kyrkan uppfördes under 1200-talet med vapenhus tillbyggt under 1400-talet och ligger vackert vid övre delen av Garnsviken. Kyrkan har synligt gråstensmurverk och är karaktäristisk för medeltida, uppländska romanska landsbygdskyrkor.

Kristinavägen vid Flugparken
1974
Bildkälla: Lindesbergs kulturhistoriska arkiv/Lars Hagström.
2023
Christer Folkesson

Söderqvistska villan (ofta kallat tornhuset fast vi har flera hus med runda torn i staden) på Kristinavägen 35 - många äldre lindesbergare minns det och beklagar sig då om nya tider att det revs (1975). Konditoriet till vänster gjorde att jag kunde passa in fotot.
Jag har inte kollat exakt när huset byggdes men fasadritning från 1890-talet finns i Lindesbergs kulturhistoriska arkiv tillsammans med foton angivna till "omkring 1900".

Jag gör refotografering från arkivbilder i video med övergångar, så det är väldigt exakta krav på platsen man har kameran i på nya fotot (och det blir inte helt rätt). Jag behöver ha något/några saker som finns kvar av platsen för att passa ihop dem.
Det är del i bildspelsvisning under ett årligt kommunalt kulturevenemang. Detta bildspel (video) var med förra året:
https://youtu.be/GN4gfJZoyNk

Dubbelstugan, Åsle Tå
ca 1925
okänd
2021
Anders Modig
Gammal bild visar "Dubbelstugan" som den såg ut när hembygdsföreningne bildades 1923. Sedan dess har ett antal renoveringar utförts. den sista 2021- se nya bilden.
Majes stuga, Åsle Tå
ca 1925
okänd
2022
Anders Modig

Gammal bild visar "Lella Halles Tilde" som var den sista som bodde i "Majes" stuga till ca 1940.
Ny bild efter helrenovering av tak och inredning 2022

Östra torget
,
Jönköping
1924
Okänd
2023
Anders Franzén
Bilderna visar Östra torget i Jönköping som fram till omkring 1830 var en inre hamn i det kanalsystem som fanns inom stadsdelen. I bakgrunden skymtar Kristine kyrkas torn så som det sett ut efter återuppbyggnaden efter 1790 års stadsbrand.
Engelbrektsgatan 10 och Kungsgatan 2
,
Örebro
1916
Sam Lindskog
2021
Christer Lässman

Sveas mataffär i dåtid och Våra små barnaffär i nutid. Själva byggnaden beskrivs så här av Bengt Svensson i uppsatsen Vilhelm Renhult - Arkitekt i Örebro:
Här möter vi en tyngre arkitektur i ett formspråk som mer ansluter till 1910-talets s.k.nationalromantik.
Huset är uppfört i fem våningar. Fasaden har i botten­våningen släthuggen kalksten, i översta våningen mörkt gul slätputs och i mellanvåningarna spritputs i samma färg. Fasaden har vidare fyra balkonger i dekora­tivt smide och fem burspråk som kröns av frontoner med bruten kontur. Taket är ett brutet tegeltak. Huset påminner genom sin slutna, kubiska form mycket om Östermalms läroverk i Stockholm, ritat av Ragnar Östberg 1909. Även om Renhult ersatt Östbergs tegel­fasad med en putsfasad leder takets vinkling liksom frontonernas utformning tankarna till läroverket.

Tingvalla, Stridsbergsgatan
,
Trollhättan
1940-tal
Innovatums bildarkiv
2023
Dag Widmark
Samma kvarter i Trollhättan, avbildade på 1940-talet när det var nybyggt, och idag. Den en gång så enhetliga karaktären, funktionalistiska gestaltningen och färgsättningen har med åren gått förlorad, och idag är det svårt att läsa av byggnadernas ålder. Endast enstaka byggnader har kvar en del av sin ursprungliga utformning.
Östra Storgatan
,
Säffle
1883-1898
Troligen Ludvig Åberg
2025
Gunnar Jonsson
Östra Storgatan från korsningen med Sundsgatan. Krogen Hyttan (det lilla mörka huset till vänster) revs 1898, så det är taget före detta år, men efter 1883 då de första gatlyktorna kom.
Frimurareholmen
,
Örebro
1890-tal
Axel Barr
2021
Christer Lässman
Klassisk vy i Örebro, från Frimurareholmen öster ut mot Borgen och Slottet. Slottet har det gamla utseendet med lägre torn och putsad fasad. Nu har slottet högre torn och stenfasad, det nyare utseendet var klart runt sekelskiftet 1900. Borgen till vänster i bild var från början Sparbankshus, efter det höll Nerikes Allehanda till där. Numer är det hotell i Borgen. Arkitektbyrån Fritz Ullrich och Eduard Hallquisth ritade borgen som uppfördes 1891.
Angarns kyrka
,
Vallentuna
1948
Nils Lagergren
2023
Lisa Sahlin

Angarns kyrka, Össeby församling, Vallentuna kommun. Angarns kyrka har daterats till omkring 1280-tal, men kan vara äldre, och är troligen Upplands första och
äldsta salkyrka. Sakristian uppfördes strax därpå medan vapenhuset daterats till 1400-talet med ledning av dess portal som är typisk för uppländska vapenhus vid tiden.
Angarns kyrka är med sin form och volym bevarad i oförändrat skick sedan kyrkan uppfördes och är ett representativt exempel på medeltida kyrkobyggnader.

Össeby-Garns kyrka
,
Vallentuna
1921
Ingegerd Henschen
2023
Lisa Sahlin

Össeby-Garns kyrka, Össeby församling, Vallentuna kommun
Kyrkan uppfördes under 1200-talet med vapenhus tillbyggt under 1400-talet och ligger vackert vid övre delen av Garnsviken. Kyrkan har synligt gråstensmurverk och är karaktäristisk för medeltida, uppländska romanska landsbygdskyrkor.

Kristinavägen vid Flugparken
,
Lindesberg
1974
Bildkälla: Lindesbergs kulturhistoriska arkiv/Lars Hagström.
2023
Christer Folkesson

Söderqvistska villan (ofta kallat tornhuset fast vi har flera hus med runda torn i staden) på Kristinavägen 35 - många äldre lindesbergare minns det och beklagar sig då om nya tider att det revs (1975). Konditoriet till vänster gjorde att jag kunde passa in fotot.
Jag har inte kollat exakt när huset byggdes men fasadritning från 1890-talet finns i Lindesbergs kulturhistoriska arkiv tillsammans med foton angivna till "omkring 1900".

Jag gör refotografering från arkivbilder i video med övergångar, så det är väldigt exakta krav på platsen man har kameran i på nya fotot (och det blir inte helt rätt). Jag behöver ha något/några saker som finns kvar av platsen för att passa ihop dem.
Det är del i bildspelsvisning under ett årligt kommunalt kulturevenemang. Detta bildspel (video) var med förra året:
https://youtu.be/GN4gfJZoyNk

Dubbelstugan, Åsle Tå
,
Falköping
ca 1925
okänd
2021
Anders Modig
Gammal bild visar "Dubbelstugan" som den såg ut när hembygdsföreningne bildades 1923. Sedan dess har ett antal renoveringar utförts. den sista 2021- se nya bilden.
Majes stuga, Åsle Tå
,
Falköping
ca 1925
okänd
2022
Anders Modig

Gammal bild visar "Lella Halles Tilde" som var den sista som bodde i "Majes" stuga till ca 1940.
Ny bild efter helrenovering av tak och inredning 2022

Åsle Tå
,
Falköping
1923
okänd
2023
Anders Modig

Den gamla bilden visar två herrar från den första styrelsen i Åsle, Mularp & Tiarps Hembygdsförening, som startades 1923. De står framför den äldsta stugan, Majes, som flyttades till Tå i början av 1700-talet.
Nya bilden visar samma vy men med renoverade vasstak på alla stugorna.

Sutme, Borgafjäll
,
Dorotea
1979
Okänd
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
Vistet i Sutme är ett höst- och vårviste från tidigt 1800-tal, beläget inom naturreservatet Norra Borgafjäll. Det består av tre bågstångskåtor, tre timrade härbren, två skjul och en jordkällare, fördelat på tre platser. Under sommaren 2024 har de tre bågstångskåtorna restaurerats.
Centralgatan
,
Åsele
1978
Christer Lundmark
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
Enligt uppgift ska det i byggnaden ha funnits taxi, frisör, busstation med väntsal, kiosk, godsmottagning och restaurang, vissa samtidigt och i olika perioder. På bilden från 1978 syns att OK driver bensinstationen där och på ovanvåningen fanns ett matställe. Idag är det bensinstation med butik och tvätthall i byggnaden som drivs av OKQ8.
Siksjö
,
Åsele
1975
Bengt-Åke Jonasson, Västerbottens museum
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
1842 antog riksdagen folkskolestadgan vilket innebar att alla barn blev skyldiga att förvärva bestämda kunskaper. När detta infördes fanns ingen skolplikt som vi har idag, utan snarare en läroplikt. Barnen kunde hemundervisas men behövde få sina kunskaper kontrollerade i skolan. Ansvaret var uppdelat mellan staten och socknarna, staten var ansvarig för att utbilda lärarna och församlingarna för att inrätta en skola och avlöna läraren. Även om det var en utdragen utveckling, dels på grund av brist på utbildade lärare, dels brist på pengar för att uppföra en skolbyggnad, så byggdes många skolbyggnader under andra delen av 1800-talet och början av 1900-talet. Eftersom det var svårt för barnen på landsbygden att ta sig in till närmaste stad var många små skolor, likt denna i Siksjö, vanligast. Idag används inte byggnaden men personer med kopplingar till byn har börjat undersöka hur den kan åtgärdas.
Torvsele
,
Åsele
1979
Göte Böhlin, Västerbotten museum
2024
Alexandra Karlsson, Västerbotten museum
Under tidiga 1700-talet hade kyrkoherden och skolmästaren i Åsele fäbodar i Torvsele vilket ledde till att byn fick fast bosatta runt den platsen. Som mest har byn haft fem hushåll och den nordligaste gården är den äldsta. Daniel Danielsson fick halva Torvsele i utbyte mot sitt bygge i Volgsjö och uppförde där gården som sedan gick i arv genom släkten.
Bryggaregatan
,
Åsele
1971
Bertil Ekholtz, Västerbottens museum
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
Åsele sjukhem uppfördes i början av 1970-talet och fotografen Bertil Ekholtz från Västerbottens museum var på plats och fotograferade under flera tillfällen. Både själva uppförandet av byggnaderna och det färdiga resultatet både interiört och exteriört. Idag finns Åsele hälsocentral och folktandvård på platsen.
Stallgatan
,
Åsele
1972
Ingemar Löfgren, Västerbottens museum
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
Under 1950–60-talen flyttades flertalet byggnader till hembygdsområdet i Åsele, en av dem var Sörnoretgården som tidigare ägdes av Krylén och P.J. Näslund, båda vars härkomst var Sörnoret. Idag finns flera utställningar i byggnaden.
Bygdsiljum klubbhus
,
Robertsfors
1978
Sune Jonsson, Västerbottens museum
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
IFK Åkullsjön vinner mot Klintarna (Överklinten) med 3–0. Lagen spelar i division 6 Umeå norra och matchen spelas i Bygdsiljum. IFK Åkullsjön har ingen fotbollsplan som är godkänd för spel i serien och spelar därför sina hemmamatcher på andra idrottsanläggningar. Anläggningen används fortfarande.
Storgatan
,
Robertsfors
1978
Sune Jonsson, Västerbottens museum
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
1954 förvärvade ASEA lokalerna från massafabriken, som lagts ner några år tidigare, för att tillverka bakelit. Det gav en ny skjuts för Robertsfors och 1967 bildades även Skandiamant som producerade syntetiska industridiamanter. I och med detta behövdes fler bostäder, men även ett centrum. 1969 uppfördes centrumanläggningen ritad av Torkel Sjöström. Robertsfors är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården där centrumanläggningen är ett av uttrycken som beskriver den utveckling samhället gjort från 1700-tal till 1900-tal. Idag brukas byggnaderna av ett flertal företag.
Rickleåvägen
,
Robertsfors
1978
Sune Jonsson, Västerbottens museum
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
1759 började järnbruket byggas upp i Edfastmark, nuvarande Robertsfors. Orten passade perfekt för drift av järnbruk. Det fanns tillgång till skog för att tillverka kol som kunde driva masugnen och tillgången till vatten, både som vattenkraft och för billiga transporter, var god. För vattenkraft till driften av masugnen fanns Rickleån som med tiden även drev de smedjor, hammare och elkraftverk som byggdes på platsen. Under åren har bruket utvecklats och arbetarbostäder har uppförts efter behov. Enligt uppgift är dessa arbetarbostäder uppförda under 1790-talet.
Kyrkogatan, Nysätra
,
Robertsfors
1975
Bertil Ekholtz, Västerbottens museum
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
Mellan åren 1707 och 1710 uppfördes Nysätra kyrka och den har genomgått stora yttre förändringar sen dess. Det finns foton och teckningar som tyder på att kyrkan varit rödmålad med stående locklistpanel under 1800-talet. På byggnaden låg ett spåntak, fönsterbågar och taklist var vitmålade. 1892–1893 gjordes under en renovering stora förändringar. I samband med den fick kyrkan sin nuvarande liggande och stående panel, hörnlisener, fönstrens profilerade överstycken, färgsättningen ändrades till vitt och det lades svartmålad plåt på taket. 1986 byttes det målade plåttaket ut till ett tak med kopparplåt.
Häradsvägen
,
Vindeln
1971-1972
Göte Böhlin, Västerbottens museum
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
1814 blev Degerfors kyrkby (dagens Vindeln) tingsplats och sannolikt tillkom ett tingshus i samband med det. 1877 byggdes tingshuset ut, det gick från envåningshus till två, tingssalen byggdes ut mot väster samt en förstuga uppfördes på östra sidan. Det var i samband med det som timmerbyggnaden kläddes med omväxlande panel. 1889 uppfördes verandan med dess snickerier. Byggnaden är sedan 1971 skyddat som byggnadsminne och brukas idag som privatbostad.
Verkstadsvägen
,
Lycksele
1976
Okänd
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
Furuviksområdet är Lyckseles första utpräglade industriområde. År 1941 byggdes en kolningsanläggning och 1943 en acetonfabrik, den som syns på bilden. Redan 1949 lades verksamheten ner. SDA fortsatte verka på området, 1952 startades en försöksstation för att utveckla och prova mekanisering av skogsbruk. Försöksverksamheten lades ner på 1970-talet. Idag verkar ett antal industrier på området.
Lyckselevägen, Kristineberg
,
Umeå
1972
Katarina Ågren, Västerbottens museum
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
Under 1930-talet växte ett samhälle fram i Kristineberg i samband med att malmfyndigheter hittats i trakten. 1940 öppnades Kristinebergsgruvan. Fram till 1991 var ett anrikningsverk verksamt och i samband med nedläggning av det avfolkades samhället och olika typer service försvann från orten. Under 2020-talet har Boliden valt att satsa på utvidgning av gruvan och byn är på tillväxt, mycket tack vare engagerade bybor.
Generalsvägen, Sävar
,
Umeå
1973
Göte Böhlin, Västerbottens museum
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
Den första bilden är tagen 1973 och den bron byggdes 1920–1923. 2006 ersattes den av bron som idag finns på platsen, en träbro av hängverkskonstruktion.
Sjöbovägen, Täfteå
,
Umeå
Cirka 1970
Håkan Karlsson
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
I Täfteå har fisket haft en stor betydelse historiskt. Bönderna har varit så kallade fiskarbönder och har kombinerat jordbruk med fiske vilket präglade deras näringsmönster under förindustriell tid. Den fångst som inte gick åt i hushållet byttes inne i staden mot spannmål eller andra varor. 1914 fanns 32 fiskare i byn och det var den fiskeplats längs Västerbottenskusten som sålde mest färskströmming. Det var även då det första salteriet och rökeriet startade i Täfteå. Efter 1950-talet fick fisket och insaltningen mindre betydelse, fram till 1970-talet producerades lutfisk.
Hössjö by
,
Umeå
1974
Sune Jonsson, Västerbottens museum
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
Hössjö by är belägen några mil utanför Umeå stadskärna. Under 1700-talet var Hössjö en radby, det vill säga att bebyggelsen stod i rad längs byvägen, men under Laga skifte 1855 upplöstes den. Idag är bebyggelsen i Hössjö blandad mellan traditionell äldre bebyggelse från jordbruken på 1800-talet och modernare bebyggelse. Byn kan delas upp i två delar och mellan dessa ligger ett odlingslandskap i öppen dalgång, vilken syns närmast i bild.
Rådhustorget
,
Umeå
1977
Lars-Åke Stomfelt, Västerbottens museum
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
Rådhuset sett från Rådhustorget i Umeå. På bilden syns människor med plakat som demonstrerar för bevarandet av skogsdungen i Ålidhem, de så kallade ”Ålidhemskravallerna”. Rådhuset grundlades 1890 och ritades av Umeås första stadsarkitekt, Fredrik Olaus Lindström. Byggnaden är sedan 1981 skyddat som byggnadsminne. Idag innehåller byggnaden en restaurang samt fest-, ceremoni- och konferensrum.
Backenvägen
,
Umeå
1970
Göte Böhlin, Västerbottens museum
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
1893 uppfördes kommunalhuset på Backen i Umeå. Det låg mitt emot nuvarande Backenskolan och var en byggnad i trä med både stående och liggande panel. Kommunalhuset var en viktig samlingsplats för folket och användes bland annat till söndagsskola, byastämmor, konfirmandutbildning, kommunal- och kyrkostämmor mm. 1928 samlades ca 400 jordbrukare i kommunalhuset och diskuterade en sammanslutning för rättvisare ersättning för jordbrukets råvaror – en av Sveriges första fackliga organisering av bönder. På ovanvåningen fanns ett folkbibliotek och byggnaden har även i perioder använts som skola. 1970 revs byggnaden och idag står seniorhus på platsen.
Renmarkstorget
,
Umeå
1977
Okänd
2024
Alexandra Karlsson, Västerbottens museum
7–8 maj 1977 anordnades Umeå musikkalas. Personerna på bilden spelade framför fontänskulpturen som är ritad av Stig Lindberg och utförd av keramikern Eje Öberg. Skulpturen är utförd i koppar och placerad på Renmarkstorget i Umeå. Den tillkom 1976, ett par år efter att torget tagits i bruk.
Kummelby kyrka
,
Sollentuna
1958
Armin Tuulse
2025
Lotta Eriksson Kockum
Den första bilden visar den då nybyggda Kummelby kyrka ritad av Sollentunas dåvarande stadsarkitekt Lage Knape. Kyrkan byggdes ut på 1970-talet men på 1990-talet identifierades stora problem med kyrkans grundläggning och det beslutades att den skulle rivas. I december 2000 invigdes en ny kyrka på samma plats. Den nya kyrkan är ritad av arkitekterna Anna Axberg Olsson och Hans Birkholz, Byrån för Arkitektur och Urbanism, BAU.
Sankt Eskils kyrka
,
Haninge
1957
Harry Runqvist
2025
Lotta Eriksson Kockum
Den äldre bilden visar S:t Eskils kyrka byggd som kapell 1937 och utvidgad 1957. Den äldre kyrkan revs för att ge plats åt en ny större kyrkobyggnad som invigdes 1994. Den nya kyrkan i postmodern stil är ritad av arkitekt Janne Feldt.
Kv. Skepparen 20, Villagatan
,
Varberg
1920
Matilda Ranch
2025
Britt-Marie Lennartsson
Denna byggnad uppfördes som missionskyrka 1906–07 och ritades av arkitekt Gottfrid Ljunggren. Det äldre fotot är hämtat från Hallands kulturhistoriska samlingar och är taget omkring 1920 när järnvägen genom Varberg flyttades till sitt nuvarande läge, från en dragning närmare havet.
Kv. Berget 1, Västra vallgatan 25
,
Varberg
1910-tal
Matilda Ranch
2025
Britt-Marie Lennartsson
Detta fantasifulla hus byggdes 1906–07 och ritades av arkitekt Gottfrid Ljunggren. Huset är välbevarat men för några årtionden sedan smögs ytterligare en våning in i arkitekturen.
Rådhusgatan 35, kvarteret ABC-Boken
,
Östersund
1910
Fotograf okänd/Stiftelsen Jamtlis fotosamling
2024
Filip Kyldal/Olof Edin/Stiftelsen Jamtli

Rådhusgatan 35 – Södra skolan
Stadens befolkningstillväxt under det sena 1800-talet nödvändiggjorde fler skollokaler, Södra skolan uppfördes därav under åren 1891 - 1893 med en påkostad exteriör i två våningar, ritad av Adolf Kjellin. År 1914 tillkom en våning på byggnaden men har utöver det mestadels förändrats invändigt när byggnaden år 1985 ändrade användning från skola till specialbostadshus. Idag går knappt att se att en tredje våning tillkommit, även när man ser byggnaden på nära håll.

Fisketorget
,
Vänersborg
1975
Troligen Erik Björnänger, dåvarande Älsborgs länsmuseum
2025
Dag Widmark

Fisketorget i Vänerborg. Trots stora protester revs Strömmerska huset och huset intill, under Byggnadsvårdsåret 1975, för att ge plats åt länsstyrelsens nya administrationsbyggnad. Anar man ett försök att anpassa takets utformning efter det som revs?

Stömmerska huset uppfördes på 1840-talet av handlare J Spaak. På 1850-talet köptes huset av sekreteraren C Fries. På 1870-talet övertogs fastigheten av den kände källarmästaren och krögaren Anders Fredrik Strömmers - därav namnet Strömmerska huset. En av husets mer kända hyresgäster var rådmannen Albert Carlsson - förebilden till Rådman i Birger Sjöbergs diktning - som avled här 1912.

Stortorget, Östersund
,
Östersund
1969
Hallings foto/Stiftelsen Jamtlis fotosamling
2024
Filip Kyldal/Olof Edin/Stiftelsen Jamtli

Stortorget - Grand Hotel - Storsjöteatern
På samma plats som Storsjöteatern idag ligger på Stortorget låg tidigare Grand Hotel mellan åren 1888 och 1974. Hotellbyggnaden revs för att ge plats åt en modern hotell- och teaterbyggnad samt möjliggöra breddning av Storgatan för att möta nya behov till följd av ökad bilism.
Storsjöteatern uppfördes år 1976 och har sedan dess byggts till ytterligare. Utöver den glasinklädda konstruktionen i byggnadens mitt har även byggnadens västra del byggts till.
Vad anser du, har platsen förändrats till det bättre eller sämre sedan Grand Hotel revs?

Prästgatan
,
Östersund
1868
Fotograf okänd/Stiftelsen Jamtlis fotosamling
2024
Filip Kyldal/Olof Edin/Stiftelsen Jamtli

Prästgatan - Länsfängelset
I början av Prästgatan (nuvarande kvarteret Lasarettet 1) låg Länsfängelset som var i bruk mellan åren 1861 - 1969 och revs 1970, efter att byggnadsminnesförklaringen från 1935 hävdes, för att lämna plats åt ett nytt sjukhus.
Länens cellfängelser förändrades ett flertal gånger under 1900-talet när det inhumana i fullständig isolering blev uppenbar, som cellstraffet innebar. Cellfängelsernas tid var därmed förbi, vissa finns dock kvar och används på ett fåtal orter. En del har även omvandlats till hotell, vandrarhem eller lokala kulturcentra.
Byggnadsminnesförklaring är det starkaste skydd som en byggnad kan ha, var det rätt att ta bort skyddet och riva fängelset? Kunde man ha gjort på något annat vis?

Ystad Sandskog
,
Ystad
Ca 1887
Okänd/YB kulturhotell
2024
Charlotte Lundgren
Villa Hälsan-uppförd av änkefrun Caroline Schönbeck och ritad av Ystads förste stadsarkitekt Peter Boisen, och är ett exempel på den badortsarkitektur som kännetecknade de första husen som byggdes i Ystad Sandskog under 1800-talets andra hälft.
Ystads Allehandas kontor, kvarter Ottiliana. Hörnet Lilla Norregatan-Sladdergatan.
,
Ystad
sent 1800-tal
Axel Carlbom
2023
Karl Ekberg
Ystads Allehandas kontor, kvarter Ottiliana. Hörnet Lilla Norregatan-Sladdergatan.
Östersunds Centralstation
,
Östersund
1917
Fotograf okänd/Stiftelsen Jamtlis fotosamling
2024
Filip Kyldal/Olof Edin/Stiftelsen Jamtli

Stationsplan 1 - Järnvägsstationen
Stationshuset byggdes år 1879 i en symmetrisk rektangulär planutformning i två våningar, helt i trä, med ett valmat plåttäckt tak. Stationshuset är ritat av Adolf Wilhelm Edelsvärd, född i Östersund, som vid tiden var chefsarkitekt vid Statens Järnvägars arkitektkontor. Stationshuset har under både 1800-, och 1900-talen byggts till och moderniserats, och så sent som 1990 skedde en omfattande upprustning både ut- och invändigt.
Byggnaden i vinkel mot stationshuset uppfördes år 1901 efter ritningar av Folke Zettervall som övertog posten som SJ:s chefsarkitekt efter Edelswärd. Byggnaden innehöll ilgodsmagasin, expeditioner och en bostadslägenhet och sammanbyggdes senare med stationshuset. Redan 1917 brann det i byggnadens vindsvåning men återställdes kort därefter till sitt nuvarande utseende. Stationshuset är sedan år 1986 skyddat som byggnadsminne.

Karby
,
Täby
1972
Sven A Bayard
2024
Natalia Perkova
Karby gård, manbyggnaden norrifrån
Järnvägsgatan / Presidentgatan
,
Malmberget
1950-talet
Almquist & Cöster, Hälsingborg
2014
Michael Johansson

Dessa 2 bilder finns som del i ett bildspel med några andra bilder från Malmberget där bilderna tonas in i varandra.
Kan hittas på Youtube med sökorden "Malmberget förr och nu"
Eller direktlänk https://youtu.be/nZ2aq6-gnks?si=_M2GWbJUgS9P6E6H&t=1

Ånimskog
,
Åmål
1974
Erik Björnänger
2024
Lars Bergström
Åren efter byggnadsvårdsåret 1975 genomfördes kulturhistoriska byggnadsinventeringar i Åmåls kommun. Av länsmuseet i dåvarande Älvsborgs län. Den då välbevarade lilla gården med den genuina dalslandsstugan från 1830-talet utvärderades som särskilt kulturhistoriskt värdefull. Idag finns tyvärr ingen av byggnaderna på gården kvar. Ett öde som mött många av landets äldre gårdsmiljöer.
Kvarteret Västerås
,
Karlshamn
1960
Allan Olsson
2023
Göran Lindgren
Saluhallen stod klar 1908 på platsen där stadens fisktorg tidigare legat. Byggnaden revs 1960 och ersattes så småningom av en hotellbyggnad.
Frimurarhotellet, västra Vallgatan 1, Kvarnholmen
,
Kalmar
1986
Ola Lejonborn
2024
Elsa Blomberg
Proviantgatan 12A, kv Bagaren, Kvarnholmen
,
Kalmar
1971
Okänd
2024
Elsa Blomberg
Norra Långgatan 78, kv Repslagaren, Kvarnholmen
,
Kalmar
1980
Ola Lejonborn
2024
Elsa Blomberg
Fiskaregatan 52, kv Bokbindaren, Kvarnholmen
,
Kalmar
1970
Kalmar Läns Museum
2024
Elsa Blomberg
Fiskaregatan 1-5, Tripp Trapp Trull
,
Kalmar
1970
Kalmar Läns Museum
2024
Leon Lennqvist, Aiden Jones
Ölandsgatan 23, Dahmska huset
,
Kalmar
1976
Kerstin Pettersson
2024
Leon Lennqvist, Aiden Jones
Rosenlundska huset, Södra långgatan 40
,
Kalmar
1976
Kerstin Pettersson
2024
Leon Lennqvist, Aiden Jones
Fiskaregatan 52-58
,
Kalmar
1975
Kerstin Pettersson
2024
Leon Lennqvist, Aiden Jones
Hantverkshuset, Kaggensgatan 3
,
Kalmar
1974
Ola Lejonborn
2024
Leon Lennqvist, Aiden Jones
Kvarnholmen, Stortorget
,
Kalmar
1969
Ola Lejonborn
2024
Leon Lennqvist, Aiden Jones
Carstenska gården, Storgatan 20B
,
Kalmar
1975
Kerstin Pettersson
2024
Leon Lennqvist, Aiden jones
Storgatan
,
Umeå
1973/74
Okänd/ Västerbottens museum
2024
Alexandra Karlsson/ Västerbottens museum
Kv Neptun 5
,
Trollhättan
1975
Peder Mellander/Clary Andersson
2024
Andreas Lund
"Kommunen vill riva" finns noterat på inventeringsprotokollet från 1975. Fastigheten Neptun 5 liksom grannfastigheten Neptun 4 längs Föreningsgatan står dock fortfarande kvar. Samtliga byggnader på fastigheten är uppförda under perioden 1880-1900 varav det lilla huset längs Österlånggatan är äldst. Sedan inventeringen 1975 har bland annat huvudbyggnadens skyltfönster åt Föreningsgatan ersatts med fönster liknande de på andra våningen. Idag finns frisersalong, butikslokal och hyreslägenheter i byggnaderna. Fastigheten är en betydelsefull representant för Trollhättans tidiga stadsbebyggelse. Stora delar av framförallt träbebyggelsen var redan riven vid inventeringen 1975 och mer försvann strax därefter. Dessa återstående byggnader får därför ses som extra värdefulla ur kulturhistorisk synvinkel.
Kvarteret Duvan 6:1
,
Trollhättan
1975
Peder Mellander/Clary Andersson
2024
Andreas Lund
Duvan 6 längs Lilla Håjumsgatan i Trollhättan består av ett bostadshus i trä från 1850-talet, lillstuga från 1880-talet, ett bostadshus i tegel från 1925 samt uthus från ungefär samma tid. Intressant är hur framförallt det äldsta huset "blivit kvar" och dessutom är äldre än stadsplanen för området men ändå kommit att passa in i rutnätsplanen. Fastigheten kan också ses som en representant för hur stora delar av Trollhättans stadsbebyggelse kunde se ut kring början av 1900-talet. En del förändringar har skett sedan inventeringen 1975 men fastigheten får ses som ett betydelsefullt inslag i stadsbilden.
keyboard_arrow_up