50-årsjubileum!
2025 är det 50 år sedan det Europeiska byggnadsvårdsåret, European Architectural Heritage Year 1975, som utlystes av Europarådet i Strasbourg. Syftet var då att göra allmänheten medveten om de oersättliga kulturella, sociala och ekonomiska värden som finns i våra historiska byggnader och miljöer. Under 2025 kommer vi att på denna plats samla alla aktiviteter och initiativ från myndigheter, organisationer, föreningar och den engarerade allmänheten.
En bakomliggande orsak var de omfattande och storskaliga stadsomvandlingsprojekt med rivningar, ovarsamma renoveringar men även förfall som hade präglat efterkrigstidens Europa.
Många stora och små initiativ togs runt om i Europa som har räddat många miljöer och skapade ett stort intresse för det byggda kulturarvet hos allmänheten. Bland annat startades Svenska byggnadsvårdsföreningen.
Men slaget är inte vunnet, nya generationer har inte automatiskt samma insikter och därför vill vi uppmärksamma om Byggnadsvårdsåret och dess budskap som är minst lika aktuellt idag, inte minst i skuggan av klimatkrisen.
100 år av byggnadsvård!
Hur har byggandet utvecklats under de senaste hundra åren och vad ledde fram till utlysningen av det Europeiska byggnadsvårdsåret 1975? Och hur har byggnadsvårdens roll sett ut under de 50 år som gått sedan dess? Här nedan följer en kort exposé över viktiga händelser för samhällsbyggandet och byggnadsvården i Sverige från 1930-talet och fram till idag.
Klicka på ett årtal för att läsa mer
Modernism
Intresset för och viljan att bevara äldre byggnader växte under industrialiseringen från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, i takt med att bebyggelsemiljöer och näringsliv förändrades. På 1930-talet vann modernismen insteg i svenskt stadsbyggande. Tiden närmast dessförinnan byggdes nya hus gärna med historisk förankring och hänsyn till platsen, men nu började stadskärnor att stöpas om radikalt. Andra världskriget innebar förstås ett avbrott i byggandet.
Efterkrigstiden
Vid krigsslutet 1945 låg många av Europas städer i ruiner. Krigsflyktingar och andra migranter tog sig till Sverige, som sluppit kriget. Jordbrukets rationalisering och industrins tillväxt medförde utbyggnadsbehov i städerna medan landsbygden stagnerade. För att bli av med bostadsbrist och trångboddhet byggdes folkhemsbostäder i rask takt, men inte tillräckligt rask. Det statsfinansierade programmet med målet en miljon nya bostäder på tio år, ”miljonprogrammet”, genomfördes 1965-1975 . Med industriell byggteknik gick det att bygga storskaligt men även att riva i stor skala. Så raserades många svenska städer, drygt 20 år efter krigsslutet.
Omprövningens tid
Vid ingången av 1970-talet tilltog protesterna mot rivningsraseriet. Under en rad ”rekordår” gick 40 000 hus från 1800-talet under skopan, till stor sorg och saknad. Vad som kom istället väckte inget jubel. Mest omtalad blev ”riksgropen” – då Klarakvarteren i Stockholm ersattes med ett otrivsamt city. Illa beryktad var även rivningen av Östra Nordstaden i Göteborg, som fick ge plats åt ett shoppingcenter. I Malmö revs både hejdlöst och planlöst, så att där uppstod långvariga rivningstomter som lokalt kallades bombhål.
Det internationella byggnadsvårdsåret
Europarådet utlyste 1975 det internationella Byggnadsvårdsåret, som vann särskilt stort gensvar i Sverige, med parollen Låt husen leva. Europarådets medlemsstater antog Amsterdamdeklarationen – en uppmaning till mer bevarandeinriktad stadsplanering.
Under byggnadsvårdsåret 1975 togs första stegen för att starta en medlemsförening för byggnadsvård i Sverige. Initiativtagare var bland annat Riksantikvarieämbetet som såg ett behov av en fristående och oberoende organsiation för byggnadsvårds- och kulturmiljöfrågor.
I oktober 1976 höll Svenska byggnadsvårdsföreningen, då under namnet Svenska föreningen för byggnadsvård, sitt första konstituerande möte där stadgarna beslutades.
Det första årsmötet hölls i gamla riksdagshuset i Stockholm den 14 maj kl 09:00.
Ett medlemsblad gavs ut och 1978 döptes det till Byggnadskultur. Med undantag för de första åren har BK kommit ut med 4 nummer per år sen dess.
Kulturvård infördes 1978 som undervisningsämne vid Göteborg universitet, inom ramen för en nystartad Bebyggelseantikvarisk linje. Införandet av en sammanhållen utbildning har höjt ämnets status och lett till en rikstäckande antikvarisk yrkeskår. En motsvarande utbildning finns numera även på Högskolan i Visby.
Kungliga Konsthögskolans Arkitekturskola startade en utbildning i restaureringskonst, främst för arkitekter.
På 1980-talet blev postmodernismen rådande inom arkitekturen. Äldre arkitektoniska former och stildrag togs upp i nyproduktionen, sedan modernismen hade hamnat i vanrykte. I kommunala detaljplaner sågs allt oftare beteckningen Q, med syftet att skydda kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.
1985 deltog Byggnadsvårdsföreningen i Byggutställningen Bo 85 i Upplands Väsby. Hemvist för föreningen var under utställningstiden det lusthus som sedan dess har stått som förlaga för föreningens logo.
1987 tillkom den nya Plan och bygglagen, PBL. Det innebar att man måste ta hänsyn till kulturvärden i den byggda miljön. I lagen framgår att ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara.
På 1990-talet tvärbromsade svenskt nybyggande, medan svensk byggnadsvård fick vind i seglen. För att avhjälpa rådande lågkonjunktur infördes arbetsmarknadsåtgärder, ofta inriktade på renovering och reparationer. En rad eftersatta byggnadsminnen och andra kulturhistoriskt värdefulla miljöer rustades upp. Kunskapen om traditionella hantverk inom byggbranschen ökade.
En landsomfattande trend under 1990-talet var öppnandet av byggnadsvårdsbutiker och återbruk av äldre byggmaterial. Mest kända är kanske Centrum för byggnadsvård i Gysinge, vid Dalälven, Nääs byggnadsvård utanför Göteborg och Överjärva Gård i Solna. En annan trend var bildandet av yrkesnätverk för hantverkare och intresseorganisationer inriktade på byggnadsvård, mest på lokal och regional nivå, med Byggnadsvård Qvarnarp i Eksjö som ett tidigt exempel.
1992 – Katarina Kyrka i Stockholm utsätts för en omfattande brand. Vid återuppbyggnads-arbetet, under ledning av arkitekt Ove Hidemark, ställdes höga krav på autentiska byggmaterial och hantverksmässigt utförande. Projektet inbegrep forskning om äldre byggnadskonst och materialanvändning.
Svenska byggnadsvårdsföreningen startade 1992 sina första byggnadsvårdsläger, enligt modell från den franska organisationen Rempart. Lägren har betytt mycket för att sprida kunskap om byggnadsvård på gräsrotsnivå.
1995 – 20 år sedan det europeiska byggnadsvårdsåret. I Sverige pågick den landsomfattande kampanjen Svenska Hus, med en TV-serie, utställning på Historiska Museet, en bok och frimärksutgivning. Svenska byggnadsvårdsföreningen deltog i kampanjen och gav ut ett tjockt jubileumsnummer av medlemsskriften Byggnadskultur.
Vid renoveringen av Mälsåkers slott i Södermanland 1995 drev Riksantikvarieämbetet en byggnadshytta, för att utbilda platsens byggnadsarbetare i äldre hantverksmetoder, medan restaureringsarbetet pågick.
En mer permanent utbildningssatsning, Dacapo hantverksskola i Mariestad, startades 1997 av Göteborgs universitet.
Projektet Tre Trästäder startades med Nora, Eksjö och Hjo, för att främja trästäderna som kulturhistoriska besöksmål.
Det nya årtusendet
Kring år 2000 följdes lågkonjunkturen i svenskt byggande av en högkonjunktur. Att bevara gamla hus och beakta äldre bebyggelsemönster blev mindre gångbart med starkare byggfinanser och byggnadsvården ifrågasattes. Många övergrepp vittnar om tidsandan, men kanske har de värsta stoppats – ett Nobelcenter på Blasieholmen och radikal omdaning av Stockholms stadsbibliotek. Svenska byggnadsvårdsföreningen fick en allt viktigare opinionsbildande roll.
År 2000 – En byggnadsantikvarisk utbildning, knuten till Uppsala universitet, utvecklades i Visby.
En certifiering av antikvarisk sakkunnig enligt plan och bygglagen infördes.
Hantverkslaboratoriet grundades av Göteborgs universitet i samarbete med kulturarvsmyndigheter och företag för att främja kunskap om äldre bygghantverk.
Byggnadsvårdsåret 50 år!
50 årsjubileum för det Europeiska byggnadsvårdsåret. Svenska byggnadsvårdsföreningen samlar en lång rad aktörer i projektet Byggnadsvårdsåret 50 år.
Psst!
Du kan ladda ned logon och publicera den tillsammans med dina bilder som angår Byggnadsvårdsåret 50 år.
